Bixia logo
Meny
söklogotyp

Varför förekommer det elbrist i Sverige?

Vindkraftverk mitt ute på en åker en solig dag.

Vindkraftverk mitt ute på en åker en solig dag.

Elbrist är ett ämne som numera ofta cirkulerar i den svenska debatten. Begreppet har dock flera betydelser och används ibland lite slarvigt. Vi reder ut skillnaden mellan olika typer av elbrist, förklarar vad som orsakar elbrist och hur det påverkar dig.

Tre typer av elbrist

Elenergibrist

Elenergibrist, eller brist på elenergi, innebär att elbehovet i hela eller delar av ett land inte täcks upp av produktionen av el. Efterfrågan är alltså större än utbudet. I Sverige har vi i många år producerat mer el än vi använder under året, och har alltså inte elenergibrist. Elen som blir över exporterar vi till andra länder.

Effektbrist

Effektbrist orsakas av att det inte finns tillräckligt mycket el vid ett visst tillfälle – ofta en specifik timma. I Sverige är risken för effektbrist som störst under kalla vintermånader när industrin går på högvarv, alltså då effektbehovet är som störst.

Risken för effektbrist ökar också i takt med att allt mer väderberoende energiproduktion, så som vindkraft, kopplas in i vårt elsystem. Det beror på att väderberoende energikällor inte kan regleras på samma sätt som andra energislag och därför har en lägre andel tillgänglig effekt som kan användas när efterfrågan på el stiger. En del i att avhjälpa problemet är att stärka upp nätet som elen transporteras i.

Kapacitetsbrist

Kapacitetsbrist innebär att elnätet inte har kapacitet nog att transportera el i nivå med efterfrågan, trots att det finns både tillräckligt med elenergi och effekt. I Sverige är kapacitetsbrist en utmaning redan idag på grund av att vi var tidiga med att bygga ut elnätet, redan under 30-talet. Stora delar av nätet är därför underdimensionerat för dagens och framtidens elbehov.

Vad händer vid elbrist?

I Sverige ansvarar statliga Svenska Kraftnät för att det finns tillräckligt mycket el. I de flesta fall räcker den el som vi själva producerar eller importerar från utlandet för vår egen konsumtion, men blir det riktigt kallt och elanvändningen stiger kraftigt måste vi använda oss av den effektreserv som Svenska Kraftnät har i beredskap. Effektreserven består bland annat av reservkraftverk som med kort varsel kan börja producera el. Om inte ens effektreserven räcker för att täcka vårt behov av el kan effektbrist uppstå.

Effektbrist har hittills aldrig inträffat i Sverige, men skulle Svenska Kraftnät bedöma att risken för effektbrist är stor kommer du att informeras om detta. Alla elkonsumenter kommer att uppmanas att minska sin elanvändning.

Om inte det hjälper måste Svenska Kraftnät beordra vissa industrier eller något av landets regionnät att stänga av elen i någon del av Sverige för att vårt elnät inte ska bryta samman, så kallad manuell frånkoppling. Genom att tillförseln av el stängs av minskar effektuttaget.

Vi på Bixia står för en del av Sveriges viktiga elreserv genom ett så kallat balansansvar. Det innebär att om ett reservkraftverk behöver aktiveras, i vårt fall Sandviksverket i Växjö, är det vi som levererar elen till nätet. Sandviksverket ägs av Växjö Energi som också ansvarar för produktionen av elen om kraftverket behöver aktiveras.

Energiförbrukning i Sverige

Sveriges import och export av el

Om vi inte har brist på elenergi i Sverige, varför importerar vi då el? Jo, handel med el över nationsgränser är inte synonymt med brist på elenergi utan kan oftare förklaras med att det är billigare att köpa el från andra länder än att producera el nationellt.

Ett exempel är Sveriges nära elhandelssamarbete med de övriga nordiska länderna. I Sverige och Norge producerar vi en stor andel vattenkraft under år med normala nederbördsnivåer och kan därför exportera relativt billigt elöverskott till Danmark och Finland. På så sätt slipper våra grannländer själva producera dyrare fossil elproduktion. På samma sätt kan Norge och Sverige under torra år, när tillgången på vattenkraft är lägre, importera el från sina grannländer istället för att själva producera fossilbaserad el för att ha i beredskap.

Ytterligare en anledning till Sveriges elimport är kapacitetsbrist. En stor del av Sveriges elproduktion produceras i landets norra delar, medan elkonsumtionen är som störst söderut. På grund av begränsningar i elnätet kan vi dock inte transportera obegränsade mängder el från norr till söder, utan får istället importera el.

Geografisk elbrist

Sedan 2011 är Sverige uppdelat i fyra olika elområden: SE1, SE2, SE3 och SE4. Elområdena SE1 och SE2 tillhör norra delen av Sverige där elen till stor del kommer från vattenkraft. SE3 och SE4 ligger längre söderut i landet där elen till stor del tas fram genom kärnkraft, men även vindkraft.

Vad är elcertifikat, elområden och ursprungsgarantier?

Under de senaste åren har vi tagit flera kärnkraftreaktorer ur drift samtidigt som elkonsumtionen i södra Sverige är högre än i norr. Effekten blir ett elöverskott i landets norra delar och elbrist söderut, fastän vår elproduktion totalt sätt täcker hela landets behov. En del av överskottet kan vi transportera söderut via stamnätet, men som vi tidigare förklarat begränsar kapacitetsbrist hur mycket. Vid de tillfällen den inhemska elen inte räcker till behöver vi importera el till landets södra delar.

Elbrist påverkar elpriset

Bor du i södra Sverige betalar du mer för el än om du bort längre norrut. Det beror på att vi har elöverskott och elbrist i olika delar av landet. I norra Sverige räcker den inhemska produktionen gott och väl för att täcka efterfrågan, och elpriset baseras därför på den inhemska produktionskostnaden. I södra Sverige trissas priset av både högre efterfrågan och lägre utbud på grund av avvecklad kärnkraft och låg överföringskapacitet. Även höga priser på el i omvärlden påverkar vad vi betalar för elen i Sverige.

Hur bestäms elpriset? - så funkar det

Sveriges elbrist i framtiden

Vi går mot en framtid som ställer ökade krav på elnäten. Industrin och spårbunden trafik expanderar, transport- och industrisektorn genomgår en elektrifiering och vi fortsätter bygga bostäder. Dessutom ställer den fortsatta omställningen av energisystemet nya krav på elnäten. Mer vindkraft och solceller kopplas in i systemet och med mer icke-planerbar kraft ökar behovet av flexibilitet, inte minst i elanvändningen.

För Svenska kraftnät, som har hand om det svenska stamnätet, är nätkapacitetsbrist en av de viktigaste frågorna. Upp emot 100 miljarder kronor ska satsas på riksnivå fram till år 2040 för att modernisera elnätet.

Framtidens elmarknad: Bixias prognos 2022 - 2035

Källor:
Energiföretagen
Tekniska verken

Fler artiklar som kan intressera dig

Uppdaterad: 01 april 2022