Bixia logo
Meny
söklogotyp

Framtidens elmarknad: Bixias prognos 2022 - 2035

Ett diagram över elpriset som går upp och ner.

Ett diagram över elpriset som går upp och ner.

Bixias analytiker har tagit fram en långtidsprognos för elmarknadens priser och utveckling - som sträcker sig fram till år 2035. I prognosen förutspås bland annat att ett överskott av produktion i Norden kommer hålla nere elpriserna om kraften inte kan exporteras.

I den nya rapporten förutspås även att spotmarknaden kommer att bli mer volatil - det vill säga mer oförutsägbar - delvis på grund av en större del förnybar elproduktion. Samt att elpriserna inledningsvis kommer vara stigande fram till 2030, därefter avtagande i takt med utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och lägre marginalkostnader i Europa.

Elanvändningen i Norden ökar kraftigt

I Sverige produceras totalt sett under ett normalt år mellan 140 och 160 TWh el (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar). Vår elanvändning ligger normalt på mellan 135 och 145 TWh per år. Under perioden fram till 2035 förväntas elanvändningen i hela Norden öka med 95 TWh. I enbart Sverige förutspås elanvändningen öka med 47 TWh.

Ökningen på cirka 95 TWh till 2035 beror främst på:

  • Fler datacenters
  • Elektrifiering av transportsektorn – mer än varannan ny bil är nu laddbar
  • Befolkningsökning vs energieffektivisering
  • Överföringsförluster
  • Elektrifiering av industrier och oljeriggar

Ökat lagringsbehov - kraftig expansion av datacenters

Ett fördelaktigt klimat och lägre elpriser i Norden gör att en kraftig expansion av datacenters förväntas ske i takt med att lagringsbehoven stiger. Framför allt i Danmark väntas en stor expansion ske till följd av stor förnybar elproduktion och närheten till kontinenten. Här förväntas elanvändningen öka med 12 TWh.

Elektrifieringen av transportsektorn

Inom transportsektorn förväntas ökningen bli cirka 31 TWh, varav personbilar står för den största delen av elektrifieringen. Prognosen är även baserad på en mer ambitiös elektrifiering av den lätta lastbilsflottan. Volvo har som mål att 2030 ska hälften av nyförsäljningen vara fordon med eldrift, lätt som tung transport.

Med utgångspunkt i nationella mål är Bixias bedömning att cirka 70 procent av fordonsflottan kommer bestå av el- eller laddhybrider - varav 1,7 miljoner är rena elbilar.

En alltmer elektrifierad industrisektor

Här förväntas ökningen bli på cirka 36 TWh till 2035, beroende på en allmänt ökad elektrifiering av hela industriprocessen. Prognosen baseras även på HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology) och målet om en fossilfri process för ståltillverkning 2035 - genom ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall.

En större satsning på fossilfri ståltillverkning görs även av H2 Green Steel - ett svenskt företag med planer att producera stål med hjälp av vätgas.

H2 Green Steel

Överskott av produktion i Norden

Nordens årliga elproduktion är idag omkring 408 TWh och väntas till 2035 öka med 146 TWh. Denna prognos är baserad på att EU skärper utsläppsmålen - vilket gör fossil produktion dyrare och därigenom påskyndar förnybart. För att nå dessa mål krävs en kraftig expansion av både land- och havsbaserad vindkraft. Det baseras även på att kärnkraften avvecklas i Sverige, men att två nya verk tillkommer i Finland. (Olkiluoto 2022 och Hanhikivi 2029).

Här hittar du den senaste statistiken över hur svensk el produceras idag - Energiföretagen

Överföringskapacitet och energibalans

Den kraftigt ökade elproduktionen i Norden gör det nödvändigt med nya ledningar mot omvärlden om inte Norden ska översvämmas av el. För att säkerställa driften i nätet krävs det enligt stamnätsoperatörerna flera investeringar i infrastruktur och ledningar både inom Norden och mot kontinenten.

Nya ledningar mot framförallt Tyskland och Storbritannien är redan beslutade och fler förväntas bli rationella mellan 2025-2030. NorthConnect förväntas drivas igenom efter utvärdering av NorthSeaLink.

Energibalansen i Norden styrs av exportmöjligheter. Ökad produktion kommer driva fram mer export mot länder med högre elpris. Trolig export 40-50 TWh ett normalår från 2025. Mellan 2030-2035 förväntas fler ledningar göra att exporten ökar om produktionsökningen stiger som prognostiserat.

Prisprognos för framtiden: tre olika scenarier

Med utgångspunkt i bränsleprisprognoser och möjlig utveckling av energibalansen i Norden har ett basscenario och två alternativa scenarier skapats.

Basscenario:
Alternativet utgår från prognostiserad utveckling av förbrukning, produktion och ledningskapacitet. Kända ambitionsnivåer inom politiken på EU-nivå och enskilda länder.
Bränsleprisernas utveckling utgår från utbuds- och efterfrågeprognoser från IEA med hänsyn till dagens konjunkturläge.

Lågprisscenario:
Alternativet inkluderar kraftigare utbyggnad av förnybart, energieffektivisering och hög mikroproduktion. På bränslemarknaden råder det ett stort överskott med pressade priser.
Kraften kan inte exporteras utan blir till större grad kvar i Norden vilket gör att den förnybara produktionen pressar elpriserna, framförallt under år med stort hydrologiskt överskott likt 2020, vilket kan komma allt oftare i framtiden med tanke på den globala uppvärmningen.

Högprisscenario:
Alternativet inkluderar en stor politisk vilja med flera klimat- och miljöinsatser. Industri- och transportsektorn elektrifieras samtidigt som priserna på utsläppsrätter fortsätter att stiga i rask takt och kolkraften stängs ned snabbare än planerat.

Fler ledningar byggs mot Europa där priserna är högre. Industrialiseringen 2.0 utvecklas fortare än vad marginalkostnaden för vätgas minskar.

Hur påverkas elområdespriserna i Sverige?

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elområden från norr till söder. Elpriset kan därför variera beroende på vilket elområde du bor i. Elområdena i Sverige är uppdelade på följande vis:

  • Luleå (SE1)
  • Sundsvall (SE2)
  • Stockholm (SE3)
  • Malmö (SE4)

Ett stort produktionsöverskott i SE1 och SE2 pressar priserna under systempriset de närmaste åren, framförallt under år med god tillgång till vatten. Initialt kommer det vara högre priser i SE3 och SE4 på grund av begränsad ledningskapacitet från norr.

Sydvästlänken - som sträcker sig från Hallsberg i Närke till Hörby i Skåne - kopplar samman SE3 och SE4. Prognostiserad prisdifferens framåt omkring 1,5 €/MWh mellan SE3 och SE4.

SydVästlänken - Svenska kraftnät

Prisprognos för SE3:

● 2022: 6,5 €/MWh
● 2025-2030: 1 €/MWh
● 2030 och framåt: 0-0,5 €/MWh

Systempriset kommer bli mer varierat

Systempris är det spotpris på el som beräknas av den nordiska elbörsen - Nord Pool.
Spotpris på el är alltså det rörliga elpriset som sätts varje dag. Nord Pools uträkning ligger till grund för ditt elpris, och är därför något värt att hålla koll på.

Här kan du se spotprisets utveckling från 2011 fram till idag.

Elpriserna förväntas även framåt variera med konjunktur och framförallt väder. I Norden är elpriset väldigt väderkänsligt - vilket inte minst har märkts av under år 2021 och 2022. Den hydrologiska balansen förväntas påverka systempriset med 50-60 cent per TWh.

Högre elpriser:
Kyliga år när kärnkraften är ur drift, likt 2010-2011, stiger priserna. Likaså när det är väldigt torrt, likt 2018 och 2021.

Lägre elpriser:
År med mycket nederbörd och hög vindkraftsproduktion förväntas priserna falla, framförallt om efterfrågan samtidigt är låg likt 2015 och 2020.

Här kan du läsa mer om vilka faktorer som påverkar elpriset.

Sammanfattning av rapporten:

  • Miljö- och energimål driver tillsammans med fallande investeringskostnader på utvecklingen av förnybar elproduktion i hela Europa
  • Elanvändningen i Norden förväntas öka med omkring 95 TWh till 2035 (47 TWh i Sverige)
  • Elproduktionen i Norden förväntas öka med omkring 145 TWh till 2035 (55 TWh i Sverige)
  • Överskott av produktion i Norden kommer hålla nere elpriserna om kraften inte kan exporteras
  • Elnätet står för stora utmaningar vilket kommer kräva kontinuerliga investeringar
  • Större andel förnybar produktion ger en mer volatil spotmarknad
  • Profilkostnaden förväntas stiga successivt för den förnybara produktionen
  • Inledningsvis stigande priser mot 2030. Därefter avtagande i takt med utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och lägre marginalkostnader i Europa
  • Inledningsvis högre priser i södra Sverige men i takt med ökad ledningskapacitet jämnas elområdesdifferenserna ut och rör sig ned närmare systempriset under ett normalår. De södra elområdena i Norge och svenska SE1 kommer allt oftare bli högprisområden

Källor:
Bixia
Energiföretagen

Fler artiklar som kan intressera dig

Uppdaterad: 24 februari 2022