Vår elmarknad är avreglerad och har ett elnät som sträcker sig över Europas gränser. Det gör att våra priser påverkas delvis påverkas av Europas prisbild. Här förklarar vi hur den svenska elmarknaden fungerar – och varför.
I Sverige producerar vi el från olika energikällor, men majoriteten kommer från förnybara källor som vind-, vatten- och biokraft. Omkring två procent av elen produceras med fossila bränslen.
Dessutom exporterar Sverige mycket el under nästan alla årets timmar. Det gör vi eftersom vi är en del av den avreglerade europeiska marknaden med sammankopplade elnät som sträcker sig över ländernas gränser. Det gör att den som har brist kan köpa av den som har överskott.
Fram till år 1996 reglerades den svenska elmarknaden av ett monopol. I slutet av 90-talet blev staten, genom Svenska kraftnät (SvK), delägare i nordiska elbörsen Nord Pool. Tillsammans med Norge fick Sverige en gemensam, fri marknad. På senare år har fler europeiska länder anslutit.
Mellan 1996–1998 behövde alla kunder en särskild timmätare som mätte elförbrukningen. Annars var det inte möjligt att byta elhandelsbolag. Sedan dess har mycket hänt. 1999 genomfördes schablonreformen, som möjliggjorde för elkonsumenter att själva välja sitt elhandelsbolag – helt kostnadsfritt. Så fungerar det än idag.
Trots att elmarknaden är avreglerad ägs fortfarande infrastrukturen, ledningar och kablar, av elnätsbolagen. De har monopol och ensamrätt av distribution på sitt område. Därför kan du inte välja elnätsbolag.
Som kund betyder det att du har två avtal: ett med det elnätsbolag som äger elnätet där du bor, och ett med elhandelsbolaget som du köper elen av.
Det dagliga priset på el kallas spotpris och sätts på den nordiska elbörsen Nord Pool. Spotpriset är det pris som varje elhandelsbolag köper in elen för. Som kund påverkas ditt elpris av fler faktorer. Till exempel
Efterfrågan motsvarar samhällets elanvändning, medan tillgång motsvarar Nordens produktionskapacitet. För att komplicera det ytterligare påverkas det fasta och rörliga elpriset på olika sätt.
Vår elförbrukning påverkas av temperatur, veckodag och ekonomisk utveckling – som hög- eller lågkonjunktur. En kall vinterdag konsumerar vi mycket el, vilket ökar efterfrågan på el Detsamma händer när industrin blomstrar. Vid låg efterfrågan sjunker i stället elpriset.
Förutom det påverkas det rörliga priset också av vår produktionskapacitet. Alltså hur mycket el vi kan producera. På kort sikt styrs vår kapacitet av
Det fasta elpriset påverkas, till skillnad från det rörliga, snarare av faktorer på lång sikt. Det beror främst på att priset sätts i förväg med hjälp av analyser och prognoser.
Elförbrukningen styrs fortfarande av den ekonomiska utvecklingen, men produktionskapaciteten påverkas snarare av priset på kol och utsläppsrätter. Även den förväntade mängden ny elproduktion och utökad överföring i elnätet de kommande åren, inom och utom Norden, påverkar det fasta priset.
Den största delen av Sveriges elproduktion sker i norr genom vattenkraft. Här är produktionen hög, men efterfrågan låg. Tvärtom är det i södra Sverige – där är efterfrågan på el högre än produktionen, vilket skapar en obalans som gör att el måste transporteras från norra till södra Sverige.
All transport av el i Sverige sker via stamnätet. Men ibland saknas kapacitet att transportera tillräckligt med el och det uppstår en brist – en så kallad kapacitetsbrist. Dessutom kan det också uppstå effektbrist. Det innebär att det inte finns tillräckligt med producerad el för att möta det behov som finns vid ett specifikt tillfälle.
På grund av obalansen har Sverige, historiskt sett, haft svårt att transportera tillräckligt med el till landets södra delar. För att undvika elbrist där begränsades ibland exporten till vissa europeiska länder som ingår i stamnätet. Till följd av obalansen och ett missnöje från Europa är Sverige, sedan 2011, uppdelat i fyra olika elområden.
Syftet med elområdena är att göra det mer lönsamt att producera el där det bor många människor och på så vis minska behovet av att transportera el. Samtidigt uppmuntrar det till investeringar i stamnätet.
De fyra elområdena är Luleå SE1, Sundsvall SE2, Stockholm SE3 och Malmö SE4. Gränserna mellan områdena går där det finns begränsningar för hur mycket el som kan levereras genom nätet.
För elkunder kan det innebära att priset tidvis blir högre för boende i södra Sverige, jämfört med boende i norra Sverige. Men det kan också uppstå situationer där rollerna är ombytta och priserna i södra Sverige är lägre än i de norra delarna. Tanken är att våra elområden, på lång sikt, ska jämna ut prisskillnaderna i takt med att Svenska kraftnät gör investeringar och förstärker stamnätet.
Sveriges stamnät är en del av ett större som sträcker sig över det nordisk-baltiska området. Tillsammans bildar vi ett sammanhängande marknadsområde bestående av femton elområden. Det gör att vi kan såväl importera som exportera el mellan länderna.
Sett över hela året är Sverige en stor exportör av el och under ett normalår exporterar vi cirka 30 procent av vår produktion. Men under vissa tidpunkter, oftast enskilda timmar när det är som kallast, räcker vår egen elproduktion inte till och vi behöver då importera el.
De senaste åren har överföringskapaciteten utökats mellan våra grannländer, vilket medfört att de svenska priserna, i allt högre grad, påverkas av de europeiska. Priserna i övriga Europa ligger, historiskt sett, på högre nivåer eftersom deras elproduktion ofta är beroende av kol och gas – till skillnad från Sverige där produktionen till största del sker med billigare förnybara energikällor.
