Elmarknaden

Den svenska elmarknaden avreglerades 1996 och samtidigt blev den svenska staten, via Svenska Kraftnät (SvK), delägare i den norska elbörsen NordPool. Sverige och Norge fick därmed en gemensam fri marknad som de övriga nordiska länderna, förutom Island, senare har anslutit sig till.

Elmarknaden

Den svenska elmarknaden avreglerades 1996 och samtidigt blev den svenska staten, via Svenska Kraftnät (SvK), delägare i den norska elbörsen NordPool. Sverige och Norge fick därmed en gemensam fri marknad som de övriga nordiska länderna, förutom Island, senare har anslutit sig till.

Under de första tre åren av avregleringen var konsumenterna tvungna att installera en särskild timmätare, en mätare som mäter förbrukningen timme för timme, för att kunna utnyttja möjligheten att byta elhandelsföretag. Detta krav avskaffades 1999 då den så kallade schablonreformen genomfördes. Sedan dess kan alla elkonsumenter kostnadsfritt välja vilket elhandelsbolag de vill köpa sin el ifrån.

Du har två avtal – elnät och elhandel

Även om det pratas om en avreglerad elmarknad så är fortfarande ägandet av infrastrukturen – ledningar och kablar – ett monopol. Det innebär att elnätsföretagen har ensamrätt på distributionen inom sitt område och att det inte finns möjlighet att välja något annat elnätföretag. Det innebär också att alla konsumenter har två olika avtal. Det ena är ett elnätavtal som man har med det elnätföretag som äger elnätet där förbrukningen sker. Det andra är ett elhandelsavtal som man har med det elhandelsföretaget som man köper elen av.

Skatter, elcertifikat och andra myndighetsavgifter

Utöver dina elnät- och elhandelskostnader tillkommer energiskatt, avgift för elcertifikat (för att gynna utbyggnad av el från miljövänliga energikällor), andra avgifter till myndigheter (för elsäkerhet, nätövervakning och elberedskap) samt moms. Energiskatten skiljer sig mellan norra och södra Sverige, medan avgiften för elcertifikat varierar mellan elhandelsföretagen. Momsen och andra myndighetsavgifter är desamma i hela landet. Energiskatten är lagstadgad och bestäms för ett år i taget.
Energiskatten på el för 2014 är 36,6 öre/kWh exkl. moms och den reducerade energiskatten 24,3 öre/kWh exkl. moms.

Vad styr elpriset i Norden?

Inom de flesta branscher är det efterfrågan och tillgången som styr priset. Så är det även för det nordiska rörliga elpriset. Inom elbranschen motsvarar efterfrågan vår elanvändning och tillgången produktionskapaciteten i Norden. Elanvändningen präglas bland annat av temperaturen, veckodag och säsongsvariationer samt den ekonomiska konjunkturen. Produktionskapaciteten påverkas på kort sikt mest av den hydrologiska balansen, kärnkraftstillgängligheten, vinden samt priset på kol och utsläppsrätter. 

För det fasta elpriset har faktorer på längre sikt större betydelse. Elanvändningen styrs som tidigare av den ekonomiska konjunkturen. Produktionskapaciteten och dess kostnad präglas nu istället mest av priset på kol och utsläppsrätter. Utöver detta påverkar mängden ny produktion och utökad överföring inom och utom Norden det fasta priset.

En mer schematisk illustration med än fler faktorer som styr elpriset finns i figuren ovan.