Från och med november månad kommer Energibloggen breddas. Vi kommer vara fler som skriver och om flera olika ämnen.
Arne kommer givetvis att finnas kvar som bloggare, eftersom han jobbar mycket med Bixias engagemang i Solel.
 
Via vår krafthandel, Bixia Energy Management, har vi bra kunskap om elmarknaden och vilka parametrar som påverkar marknadssituationen. Då kan vi ge dig bra elråd här på bloggen för att underlätta vid beslut om elinköp.
 
Tjejerna och killarna på kundservice, som jobbar närmast kund, kommer att dela med sig av tips, trix och trender som underlättar våra kunders vardag.
 
På våra event träffar vi många kunder och producenter och ofta lär vi oss nya saker vi kan dela med oss av till er som läser bloggen.
Dessutom har vi många miljöfondstagare med fantastiska projekt som vi ska lyfta fram bättre här. Då kanske fler vågar ta steget att satsa på sitt eget projekt och söker pengar ur Bixia Miljöfond.
 
Följ med oss på resan för mer förnybar energi från sol, vind, vatten samt  biomassa och hur vi ska lära oss att använda mindre el!

//Jenny Johnson, marknadschef

Stödet för installation av solceller fortsätter även 2012, de 60 miljoner fanns med även i årets budgetpropositionen.
Skönt tycker jag och helt nödvändigt för att inte solels marknaden ska stanna upp helt. Min bedömning är att den här marknaden behöver ha stöd ett antal år framåt helst utformad på ett annat sätt en dagens mer likt utformningen av rot-avdrag. Men vi kan ändå pusta ut och planera för 2012.

Beslutet innebär ju även att våra olika länsstyrelser kan fortsätta att behandla inkomna ansökningar.
Och kanske ändå trevligare är att regeringen öppnar upp även för en fortsättning av stödet efter 2012.

//Arne

Hösten har ju bjudit på mycket regnande, lördagen blev dock ett undantag i alla fall där jag bor. Lördagen bjöd istället på ett helt fantastiskt höstväder så jag passade på att sticka ut och plocka trattisar för att klara vinterns behov. Finns ju hur mycket som helst och vår Bixia kasse är helt perfekt att plocka i.

Det myckna regnandet har fört det goda med sig att det rörliga elpriset har gått ned kraftigt. Fortsätter detta regnande och vi går in i vintern med välfyllda vattenmagasin så öppnas möjligheten upp för att även de långa 3 och 5 års elavtalen börjar att röra sig nedåt. Då blir det slutkundens marknad och det är i dessa lägen man ska passa på att binda sitt elpris för längre perioder.

Så mitt råd är att vara observant på hur prissättningen blir på de långa elavtalen och passa på att binda er om bra möjligheter erbjuds.

//Arne

Nu har jag installerat min första solmodul hemma, det blev en liten anläggning på 240W så här till att börja med. Min anläggning består av en SWE-modul på 240W i kombination med en 250 W Involar växelriktare, den anläggningen skall omvandla soljus till 200 kWh elenergi per år. Och allt utan rörliga delar, fantastiskt egentligen. Anläggningen sitter på garagetaket i söderläge och med 23° lutning. Planen är att bygga ut anläggningen med ytterligare fem stycken moduler vartefter så att jag når resultatet att jag en solig sommardag inte ska behöva köpa in någon extern elenergi alls. Tji Bixia alltså!

Något som jag lagt märke till är så fort man lägger pengar på energiapparater typ solel, värmepump och liknande så kommer frågorna direkt om investeringen betalar sig, hur snabbt får man tillbaka pengarna. Det tog mig c:a 3 timmar att installera min anläggning och under den tiden fick jag lika många frågor om klokhet att installera solel och om det lönsamt. Tidigare under sommaren har jag hållit på med att lägga marksten på garageinfarten, ett arbete som tog tre veckor. Under den tiden fick jag inte en ända fråga om hur lönsamt det var med marksten eller hur snabbt jag skulle få tillbaka pengarna. Tankesättet att det ska löna sig är tydligen enbart förknippat med energi. Om man jämför mina sommarjobb så skiljer de sig inte åt så mycket. Min marksten, som är dyr som faan, håller väl sig i ca 20 år utan åtgärder om allt går bra. Min solanläggning finns det driftsgarantier på i 20 år men sannolikt håller den i 25 år. Bägge ”investeringarna” är på fastigheten ändå så skiljer sig synsättet åt hur vi bedömer var vi gör av med pengarna. Undrar vad det beror på?

//Arne

Sitter just nu i restuaraungen och blickar ut över mässområdet på Eco Now i Örebro. Skönt att sätta sig ned en stund med en kopp kaffe och vila pratmusklerna lite...

Eco Now är ett forum för en hållbar utveckling som tror på inspiration, vägledning, upplevelse och samverkan. Här på mässan är det en stor variation på utställare som vill visa upp sina produkter och vad de står för. För att nämna några så finns det tex. företag som sysslar med uthyrning av miljövänliga bilar, tillverkning av miljövänliga kläder, ekologisk bank, möjlighet att köpa vindkraftsandelar, ekologiskt tillverkade möbler och så klart Bixia.

Från Bixia är det är jag (Fredrik), Arne, Kim och Anna som är här denna gång. Vi har med oss en solcellspanel och berättar om vår miljöfond. Besökarna är inte så jättemånga men de samtal som vi hittills har haft har varit långa och det visar på att det finns ett stort intresse, speciellt för våra solcellspaneler. Man blir riktigt glad och imponerad av hur många eldsjälar det finns som faktiskt har fattat det här med vikten av förnybar energiproduktion. Många är väldigt pålästa och kunniga medan andra har fått upp ögonen för att man faktiskt kan minska sitt elinköp genom att producera sin egen el. Precis vad vi vill att folk ska förstå.

Nu hoppas vi på att nästa Eco Now mässa som hålls i Stockholm 7-8 oktober lockar till sig ännu fler besökare. Då ska bl. a. Arne delta i en paneldebatt om "Grön-el, är det en bluff?"

//Fredrik

Jag och Arne redo att prata solel

Läste på nätet, Aftonbladet E24, om att Eon koncernen går med 19 miljarder kronor i förlust andra kvartalet, deras koncern VD kommenterade förlusterna med att företaget är ineffektivt och att 10 000 anställda ska bort. Den Svenska marknaden går dock fortsatt väldigt bra för Eon tydligen. Trots oförändrade intäkter på 22,4 miljarder kronor så steg det justerade resultatet före avskrivningar. Svenska Eon pekar på bättre fungerande Kärnkraft och högre marknadspris som orsaken.

Från och med 1 oktober räknar man med att enbart 40% av den Svenska kärnkraften ska vara tillgänglig.

För den Svenska ”eljuntan” Vattenfall , Fortum och Eon så är det tydligen ekonomiskt lönsamt när kärnkraften är delvis avställd. Marknadskrysset hamnar då i dyrare produktion, och om man då sitter på en produktion som till stora delar består av billig vattenkraft så verkar det som att det blir ekonomiskt lönsamt för dem.

Pust men inte för oss användare. Jag undrar varför folk inte gör sin röst hörd genom att byta bort dessa elsäljar och välj någon annan, Bixia exempelvis.

En kollega och jag har under en tid jobbat med att ta fram en ny uppdaterad Energiwebb, den  är på plats nu på Bixias hemsida. Tanken är att vi ska fortsätta med att utveckla den, målet är en mer interaktiv Energiwebb gärna kopplat till att vi kan erbjuda våra kunder bra energiprodukter. Så det ni nu ser på hemsidan är första steget i utvecklingsfasen, och ska ses som ett verktyg, hjälpmedel att komma igång med tanke- och analysarbetet hur använder jag min elenergi egentligen. Vad kan jag göra för att använda mindre elenergi? När man arbetat genom programmet och därmed förhoppningsvis skapat en större förståelse kring sin elanvändning, först därefter rekommenderar jag att man ska börja fundera på vilka åtgärder man ska göra.

I mitt eget fall har jag upptäckt att köpet och valet av teknisk utrustning (vitvaror, datorer osv) ni vet allt det där som man kanske tycker inte drar någon energi, men sammantaget blir det en hel del. Man kan generellt säg att ett lågt inköpspris på en vara innebär att man flyttar kostnaden till driftkontot, med högre elfakturor som följd. Jag märker även att beteendet på vilket sätt man använder sitt boende har stor betydelse på energianvändningen. Det är lite med detta tänk som ni ska jobba med Energiwebben och på så sätt skapa förståelse för var och hur den annars osynliga elenergin används, för det är dags att förstå att tillgången på elenergi är begränsad.

Lämna gärna synpunkter på hur och vad som kan förbättras i programmet och kom gärna med förslag på vad vi ska fortsätta att utveckla.

/Arne

Semestertider, för min del fullkomligt älskar jag att vara i Sverige och inte göra någonting. Ja med någonting menar jag att man bygger och grejar, cyklar, orienterar, barnvakt och naturligtvis grillar.

Hade inte planerat för att kuta O-ringen i orientering i år, men kunde inte hålla mig utan kastade mig i biogasbilen och for upp till Hälsingland för att springa de två sista etapperna. Jäklar vad kul det var!  Vildmark, bra kartor, bra banor och bra väder, kan inte bli bättre. Sverige är helt enkelt helt fantastiskt fint.

På vägen upp till Hälsingland åkte jag genom Sandviken, här har vi kontor tänker man och jag som inte besökt det. Ska bli ändring på det för nu efter semester går jag ju in i rollen som Bixias solcellsgeneral, så i den skepnaden dyker jag snart upp.

/Arne

Beslutångest eller vad är det som förorsakar att regeringen inte tar beslut i frågan om egenproducerad el?  När jag tänker egen produktion av el så tänker jag främst på solel, där solinstrålningen omvandlas till elenergi via solceller. Vi kan direkt slå fast att vi har en konkurrenskraftig solinstrålning i Sverige, helt i klass med norra Tyskland exempelvis. Dessutom har vi ett välutbyggt och starkt elnät kompletterat med moderna elmätare. Landet är med andra ord mycket välrustade för att administrera och ta emot egenproducerad el, så kallad mikroproduktion. Med dessa förutsättningar som bas skulle vi kunna bli ledande inom Europa inom branschen ”solel:s system”!

Tillverkningskostnaden på solceller med kringutrustning har de senaste åren minskat rejält men det räcker inte. Branschen behöver ett stabilt och genomtänkt affärsregelverk. Ett regelverk som privatpersoner och företag kan ta ekonomiska beslut utifrån.

Efterfrågan och viljan att investera finns både på privatmarknaden och företagsmarknaden enligt min uppfattning, men regelverket saknas. Dagens stödsystem är klumpigt och ineffektivt och svarar inte upp till de behov som finns, även om stödet är helt nödvändigt för att inte hela marknaden ska lägga sig på rygg och dö.

Branschen har länge förespråkat att vi även i Sverige, liksom Danmark, ska införa ett regelverk som grundar sig på ett kvittningssystem när det gäller ersättning av den egen producerade elen. Tanken bygger på att man helt enkelt kvittar egengenererad elenergi emot den inköpta elenergin på månads- eller årsbasis.

Men det märkliga är att regeringen vägrar att ta beslut, nu i juni skulle enligt plan, efter lång tids ältande, förslaget läggas fram för en lösning. Men vad blir resultatet, bordläggning av ärendet för ny utredning.

Jag förstår inte riktigt vad det är som ligger bakom eller vad som är hållhaken bakom detta agerande. Eller är det så enkelt att det är en oro om att tappa skatteintäkter och att den oron väger tyngre än oron om miljö och klimat.

/Arne

Semester och fredagskväll, jag och frun har nyligen avslutat en middag i Söderköping och på väg hem klockan är väl runt tio på kvällen, allt som vanligt. Min mobil ringer, en mjuk och trevlig röst presenterar sig och ber om ursäkt för att han ringer sent. Han säger att han är från polisen, min hjärna går igång med tusen tankar, han säger att polisen vill ha hjälp. En 82-årig senil kvinna är försvunnen och de behöver hjälp med att leta efter henne.  
Det är inte första gången det händer, men händelsen får mig att tänka på, så snabbt allting kan förändras . Ett telefonsamtal och en lugn och vardaglig kväll kan förändras. För min del blev samtalet, den här gången, enbart ett antal timmars ”arbete” men man möter de anhörigas oro och man tänker en hel del.
Och man värdesätter vanliga kvällar, när allt är som det brukar. Våra barn och barnbarn är där de ska vara. Ja ni vet!
/Arne
P.S. Kvinnan hittade vi välbehållen 1,5 mil från sitt hem . D.S.    

Har haft barnbarn hemma och återigen kommit i kontakt med seriefiguren Bamse, och blir påmind om att det är en figur som jag inte sympatiserar med. En ganska stödig typ som inte skyr några medel för att vara bäst.

Ta exempelvis berättelsen när Bamse utmanar vargen på springtävling. Vargen, i sitt naturligt vackra svarta skin, förbereder sig exemplariskt. Tränar varje dag, till och med flera gånger om dagen, och avslutar passen med att dricka lemonad. Bamse däremot litar blint på att hans farmor ska blanda ihop något så att han vinner, han förbereder sig genom att ligga i hängmattan.

Vad händer när tävlingstillfället är inne? Jo, Bamse proppar i sig dunderhonung (undrar vad den innehåller) och springer ifrån den stackars Vargen så det dånar om det. Medlet dunderhonung som Bamse använder sig av är dessutom så konstruerat att alla andra får ont imagen av det, så det är bara han som kan dra nytta av grejerna.

Vad blir sensmoralen? Jo, att det inte är någon idé att vara noggrann och förbereda sig utan bättre att gå till farmor (eller via nätet kanske) och få eller köpa sig lite fördel.

Nää, Bamse är inte min favorit men Vargen däremot, honom gillar jag.

Ha en bra sommar nu går jag på semester // Arne    

Midsommar helgen avklarad med bravur, helt OK väder där jag uppehöll mig. 
När man är inne på temat väder, så kan jag meddela att det med stor sannolikhet inte blir någon snö till vintern, i alla fall inte i Norrköpingstrakten. Sannolikheten baseras på att jag och en klubbkompis har ansvaret för lägga skidspår under vintern, med hjälp av snöskoter. De senaste två åren har det ju varit hur mycket snö som helst på våra breddgrader. På grund av de tidigare vintrarna, före de två senaste, då motsatt förhållande rådde, ingen snö alls, så har röjningen av skidspåret uteblivit helt. Typ det blir ju ändå ingen snövinter. Vilket ställer till förtret när väl snön kommer, dels på grund av att man inte kan göra bra spår, men även att det blir krångligare att köra skotern.

Så under helgen gick jag från ord till handling och röjde skidspåren, igenväxta stigar förvandlades till breda fina stigar med plats för skoter och snö.

Men det värsta är väl som en konsekvens av detta handlande - enligt lagen om alltings jävlighet - att det förmodligen inte kommer att bli en snörrik vinter på de närmaste tio åren.

/Arne      

Elmotorer med dålig verkningsgrad får inte säljas längre, enligt nya ECO-design direktiv från EU. Detta är något som jag tycker om, med EU–samarbetet om ECO-design direktiven. De har handlingskraft och skapar även tillväxt, nya effektivare produkter tas fram och ersätter gamla, behovet av effektivisering driver på en sundare industriell tillväxt. Läste att effektivisering kan spara 98 reaktorer av Fukishima-storlek inom Europa om samtliga ECO-design direktiv genomförs fullt ut.

Vad innebär det egentligen om gamla motorer med dålig verkning ersätts med nya effektivare motorer? Om vi tar en motor som ska leverera 75 kW arbetsmoment, så måste man med en gammal motor (IE1) tillföra 81,4 kW medans det med en ny motor (IE3) räcker att tillföra 78,8 kW. Det innebär att förlusterna minskar med hela 40 % (2,6 kW), detta skulle enligt genomsnittliga beräkningar ge en årlig besparing på 12500 kr/motor. Betänk då att det typ ett pappersbruk finns 1000-tal sådana motorer. Om vi ser det i ett större perspektiv, så skulle en uppgradering av den svenska industrins motorer från IE1 motorer till IE3 innebära en möjlig besparing på 0,4 kärnkraftverk och i CO2 750 000 ton.

För ett hushåll då kanske någon undrar, ja även här finns det en energibov. Om man har ett vattenburet värmesystem har man en cirkulationspump, en oskyldig liten sak kan man tycka. Men då ska man komma ihåg att en cirkulationspump har hög driftstid, i många fall går det 8600 timmar per år. Vid byte från en 70-tals cirkulationspump till en modern motor, typ Grundfors, blir besparingen 500 kWh/år motsvarande en årskostnad mellan 700 till 900 kr per år.
Min reflektion blir, tänk så många gamla cirkulationspumpar det finns!

/Arne

Solelseftermiddag och kväll i Ängelholm, tillsammans med femtio intresserade åhörare, känns roligt att så mycket folk valde att besöka oss!

Vi visade lite av vårt produktutbud med solmoduler och växelriktare. Efter det höll jag anföranden om klimatet kopplat till behovet av mer förnyelsebar elomvandling, där egen elgenering utgör en viktig del när vi ska lägga det framtida energipusslet. Allas insats behövs! För en sak är vi säkra på och det är att ”framtiden är inte vad den brukar vara”.

Den totala elenergianvändningen i världen är c:a 100 000 000 000 000 kWh/år. Hur stor yta går det då åt för att försörja välden genom att omvandla solljus till elenergi? Anta att vi har solmoduler med 10 % verkningsgrad och solinstrålningen är 1500 kWh/m2, då skulle den totala ytan bli typ 70 000 km2. Slår man ut det per person så blir det 12 m2. Vi vet ju även att all förnyelsebar el omvandling inte enbart behöver tas från solen. Så min tanke blir, varför inte förenkla för oss? Anta utmaningen att varje privatkund som bor i villa (med södervända tak) börjar installera solceller med målet att fram till 2020 ha 12 m2 per villa. Det låter väl överkomligt eller hur?!

Och jag själv börjar installera min första solmodul om 14 dagar, känns bra!
/Arne

Vilken härlig helg, med mycket sol. Håller ju på att planera för att installera solceller hemma för att omvandla solsken till elenergi. Har ju sedan en tid tillbaka även mätning inomhus, vid köksbordet så att säga, den mäter elenergi och redovisar lite statistik över energianvändningen per dag, vecka och månad.

Nu när det är sommar och varmt så blir elenergianvändningen lika med något man kan definiera som basanvändning, det som alltid finns i botten på elanvändningen året om. Jag bor i ett hus på 170 m², som är byggt 1976, uppvärmning och varmvatten via luft/vatten värmepump. Elenergianvändningen ligger i snitt (sommar halvåret) på 18 kWh/dag (≈130 kWh/vecka). Det genomsnittliga effektbehovet hamnar då på 0,75 kW (=18 kWh/24h) vilket förvånar mig, tycker att det är nyansen för högt hade räknat med 0,4-0,5 kW. Var har jag boven? Söker efter något som ligger på och drar ström under lång tid, har några huvudmisstänkta: cirkulationspumpen, kylskåpet alternativt värmeväxlaren på frånluften. Håller på att samla bevis men bör nog snart ringa in bovarna.

Med dagens regelsystem för och omkring solceller så hamnar min ekonomiskt optimala installation på 0,75 kW installerad effekt, men min tanke är att ta det stegvis, och börja med att installera en modul 0,22 kW (Svensk modul med INVOLAR växelriktare) och som en enfasig anslutning, för att sedan stegvis bygga ut med två moduler ytterligare till 0,66 kW. Mitt mål är att jag dagtid juni, juli inte ska vara beroende av extern elenergi. Men installationsstarten måste tyvärr dröja ett tag då jag har andra pågående byggprojekt som måste avslutas först, med bl.a. 13 m³ 0,18 grus som ska kärras ut.

/Arne

Hörde just på nyheterna att Tyskland (efter en maratonförhandling) tagit beslut om att lägga ned all sin kärnkraft fram till 2022, med möjlighet att ha några reaktorer för reservdrift ytterligare några år. Tyskland har idag 17 stycken reaktorer, beslutet innebär att 8 stycken stängs av direkt och resterande fram till 2022. Ett kraftfullt beslut som överraskade mig, kom mycket snabbare än vad jag tänkt mig, men ett beslut som kommer att stärka utbyggnadstakten av den förnyelsebara elenergin. Och att vi i allt större utsträckning ersätter elanvändningen med andra lågvärdiga energislag, som är miljöriktig.

Var på Energikonferens i Kumla i slutet av veckan, där pratades en del om småskalig vattenkraft, ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Småskalig vattenkraft definieras som en maxeffekt på 10MW den Europiska definitionen, i Sverige har vi definitionen upp till 1,5 MW.

Sverige har cirka 40 000 fallsträckor, landets industriella tillväxt baseras i hög grad på just användningen av detta strömmande vatten för drift av till exempel kvarnar, små sågverk och järnhyttor. Det har även medfört att det finns cirka 2000 små vattenkraftverk som idag omvandlar rörelsen i vattnet till 4,3 TWh ren elenergi. Omvandlar man denna rena elenergi till minskat CO2 avfall från tyskt och danskt kol, så motsvarar det cirka 3 440 000 000 kg varje år.

I spåren efter den småskaliga industriella tillväxtperioden i Sverige så finns det idag minst 2000 dammar som är utbyggnadsbara för generering av elenergi i storleksordningen, ytterligare 4-5 TWh på årsbasis. De flesta av dessa dammar finns i södra och mellersta Sverige, inom prisområde 3 och 4, alltså inom områden som behöver mer elproduktion. När man bygger ut dessa vattenfall, vilket jag tycker att man ska, så måste man naturligtvis restaurera fiskvägarna och sätta upp moderna skydd för turbinerna som minimerar skador på fisken.  

Jag tycker att det finns många positiva värden med en sådan utbyggnad:

• Kulturhistoria att bevara dessa gamla miljöer kring dammar och byggnader.
• Restaurera fiskvägar.
• Omvandla vattenrörelse till ren elenergi.
• Skapar intäktsmöjligheter.

Vad är sambandet kanske någon undrar mellan småskalig vattenkraft och kärnkraft? Jo, det märkliga är att det likställs tillståndprövning för att få bygga ett minivattenkraftverk på 100 kW som att bygga ett kärnkraftverk. Visst låter det orimligt, det är processer upp till 10 år för att få lov att bygga!

/Arne

Ytterligare lite bilder från ett av mina besök hos en miljöfondstagare familjen Jarl Stockekvarn i Småland. En riktig mönsteranläggning enligt min uppfattning, där ett gammalt outnyttjat vattenfall för kvarndrift tagits till vara och restaureras till en modern kraftstation för produktion av el.

Dessutom har man byggt vandringsvägar för fisk som gör att fisken återigen kan vandra mellan Helgasjön och Innaren. Vilket den inte kunde göra före att kraftstationen togs i drift.

Jag spelade in en intervju med kraftkarlen Jarl med mina vanliga frågor och tog några bilder, välkomna på en titt!

På Bixias Youtube konto kan du se filmen!

/Arne

Den nybyggda vandringsvägen för fisk förbi kraftstationen.

Produktionsdata vi besöket. 

Den nybyggda kraftstationen.

Den nybyggda vandringsvägen som möjliggör att fisken åter igen kan vandra mellan Helgasjön och Innaren. 

Det nybyggda generatorhuset till vänster med den nya dammen.  

Vår kollega Sofie fick testa en modell av energimätare för att se vad hennes familj tyckte om denna användbara lilla pryl. Läs hennes funderingar nedan:

"Jag tyckte som många andra efter denna långa kalla vinter att vi hade dyra elräkningar och att det var svårt att bara genom sin faktura utläsa och förstå när och hur man förbrukar sin el.

Efter att ha haft elavläsaren installerad under en månads tid känner jag att man blivit mer uppmärksam på hur mycket el det går åt för tex olika hushållssysslor. Vi blev ordenligt förvånade när mätaren for upp i taket när man satte på spisen eller diskmaskinen. Vi har blivit mer uppmärksamma på småsaker som drar mer el än man tror. T ex att tänka på är: stäng av datorn på nätterna o dagarna när man inte är hemma, släck alla lampor när man går hemifrån, torktumla mindre. Något som jag reflekterade över var vad mycket hushållsel man faktiskt förbrukar. Att det är inte bara värmen som är den stora kostnaden. Så ut med alla gamla spisar, kylskåp och frysboxar :-).

För vår del så märkte vi med hjälp av denna lilla produkt att vi har svårt att dra in på elen. Inte så kul att sluta laga mat, stänga av värmen och sitta i mörkret liksom. Dock så blir man energimedveten. Man har också möjlighet att se när på dygnet man förbrukar mest el.

Våra gäster som har kommit förbi på besök under denna tid som vi haft elmätaren har varit mycket nyfikna och undrat hur den fungerat och många skulle själva vilja ha en hemma.

Installationen av elmätaren var enkel och mycket smidig, endast att klistra upp sändaren på elmätaren och stoppa i stickproppen till mottagaren. Placera elmätaren på den plats man vill ha den. I vårt fall i köksfönstret :-)

// Sofie Östensson"

 

Sändaren var smidig att sätta upp på elmätaren

I köksfönstret så kunde man lätt se hur mycket el som gick åt just för stunden

 

Såg på TV-nyheterna om kraftiga demonstrationer för en snabbare avveckling av kärnkraften i Tyskland samtidigt att man protesterade mot Vattenfalls sätt att sköta sina kärnkraftsanläggningar.

Politiker och EU-parlamentariker uttalade sig och det verkar som att Tyskland tar en allt tydligare inriktning för att avveckla kärnkraften i förtid. Om Tyskland, en av Europas starkaste ekonomier, skulle ta ett sådant inriktningsbeslut så kommer det i allra högsta grad driva på och förändra Europas energiomställningsprogram för mer förnyelsebar produktion av el. År 2009 utgjordes endast 11 % av EU:s samlade elproduktion av förnyelsebar produktion, 65 % utgjordes av fossil kondensproduktion resten var kärnkraft.

Så den stora utmaningen ligger inte i att hitta nya användningsområden för elenergi, utan den ligger i att kunna producera mer förnyelsebar el. Att kunna ersätta den ”hörvärdiga” elenergin med andra miljöriktiga energislag med lägre energivärde. Som ett exempel väljer jag inom ett fjärrvärmeområde där huvudregeln är ”gör inget med el som du kan göra med fjärrvärme”. Att använda el, med ett mycket högt användarvärde, till att värma vatten med är slöseri, den elenergin kan man istället använda till att driva framtidens elbilar med. Såg att IKEA har på något varuhus rivit ut fjärrvärmen och ersatt den med bergvärmepumpar som då drivs med el, som då naturligtvis är ”grönt” producerad, och vips så har man ingen klimatpåverkan. Detta är enligt min mening ett tecken på okunskap och feltänk!

/Arne        

Jag besökte tillsammans med projektledare Christer Langner projektet "Lyckebyåns Vattenregleringsförening" mitt i det småländska glasriket, ännu en av Bixias Miljöfondstagare.

Se filmen på vårt Youtube konto!

/Arne

Jag har ju förtroendet att vara ordförande för Bixia Miljöfonds styrgrupp, inom Miljöfonden finns två intressenter Bixia och SERO (Sveriges Energiföreningars Riksorganisation) där representationen är tre platser var och där ordförandeskapet innehas av Bixia. I veckan som gick hade vi sammanträde för behandla denna periodens ansökningar. Ett rekord i antalet ansökningar med hela 21 st och totalt beviljade vi över 500 000 kr!

Mängder av spännande projekt är nu på gång och när man läser genom ansökningarna så far i alla fall mina tankar iväg ibland, typ undrar hur det ser ut där, vad är det för människor bakom osv. Så jag bestämde mig för att tillsammans med projektledare Christer Langner besöka projektet "Lyckebyåns Vattenregleringsförening" mitt i det småländska glasriket . Ett projekt som syftar till att utreda om det går att nyttja Lyckebyåns vattenflöde och omvandla det till elenergi. En fascinerande resa, jag besökte ett tiotal dammar med namn som Kårahult. Åfors, Sliparedammen, Stampen, Broakulla och Lindås. En resa rakt igenom Svensk industrihistoria. Man kan inte sluta upp att beundra vilket arbete det har lagts ned, att för hand bygga dessa dammar för att skapa möjlighet till industriell utveckling. Och dessutom, vilka underbara miljöer dessa dammar har skapat. Detta är helt enkelt byggnadsmonument som måste bevaras!

Men ingen av de dammar jag besökte har någon funktion idag, utan förfallet är påtagligt, de utgör just nu enbart en kostnad för de som äger dem. Enskilt är de för små för att kunna byggas ut för exempelvis elproduktion, för låga fallhöjder innebärande stora investeringar per fall. Men kan man med dagens entreprenadteknik binda samman tre- fyra fallhöjder med turbinledning (rör) så blir ekonomin en helt annan. Det är detta som projektet ska utreda. Går det att behålla miljön, bevara vårt kulturarv och ändå kunna producera el? En annan viktig del är också att man restaurera fiskvägarna som idag är bristfälliga.

Hur mycket elenergi skulle man då kunna generera på de fallen jag besökte? Uppskattningsvis 2 000 000 kWh/år som är lika med energianvändningen i 170 nybyggda villor.

Tog några bilder med projektledaren. Titta på dessa och skaffa er en mer synlig uppfattning om detta projekt.

/Arne

Har varit på besök hos Carl Samuelsson Åby gård på Vikbolandet utanför Norrköping, de har nyss avslutat monteringen av ett vindkraftverk modell mindre, se filmen på vårt Youtube konto.

För mig är det härliga möten, det är sådana som Carl Samuelsson med familj som gör skillnaden. I tio år har de hållit på för att få möjligheten att bygga sitt verk. Grattis!

/Arne

Härlig påsk med ett fantastiskt väder och dessutom en hel skön sommar att se fram till, kan det bli bättre?

Nu när solen värmer så har jag allvarligt börjat fundera över att installera solceller hemma på vårt garagetak. Funderingarna har gått så långt att jag skaffat mig mandat inom familjen att handla in en anläggning. Mitt besök hos Barbro och Bengt nyligen, med deras nyinstallerade anläggning, är en bidragande orsak till att jag närmar mig en egen installation. Mina planer är en trefasig anläggning på 0,75 kW, kommer jag igång så lovar jag att ni kommer att märka detta på bloggen.

Övrigt energiengagemang under påsken har varit att jag med motorsågens hjälp tagit mig an ett vindfälle på grabbens lantgård. Jag har tidigare i mitt liv enbart sprungit genom sådana områden och tänkt fy tusan för att ta hand om detta. Nu har jag fått provat på och det är både jobbigt och krångligt, kan jag avrapportera.

/Arne

Vi har haft lite tekniskt strul med bloggen, men nu är vi på banan igen. Härligt vårväder med underbar sol. Passade på att besöka Barbro och Bengt som nyligen börjat omvandla solsken till elenergi via sina solceller.

Världens stora utmaning är ju att effektivisera vår elanvändning och att producera mer förnybar el. Har ni tänkt på att ett sätt att minska sin elanvändning, om man bor inom ett fjärrvärmeområde, är att ansluta sig till fjärrvärmenätet. På så sätt frigör man typ 10000 kWh el per år som man exempelvis kan driva elbilar med istället.

För den här familjen så är miljöhänsyn den största drivkraften. De har installerat en anläggning på 2 kW som genererar ca 2400 kWh/år. Man har även haft turen att få det statliga stödet på 60 % vilket gör att satsningen blir mer ekonomiskt intressant. Deras årsanvändning idag ligger på 15 000 kWh det innebär att de i fortsättningsvis får köpa in 12 600 kWh från "marknaden" och att de låst 2400 kWh till ett produktionspris på 0,8 kr/kWh (inkl skatt och moms) i 25 år. Inte så dåligt eller hur?

Själv tycker jag att det är smart! Grattis Barbro och Bengt!

/Arne

Jag och min vän har varit ute och rest, det blev Thailand. Vi köpte ingen klimatkompensering för resan, finns inget utbud som tilltalar mig och som jag känner är tillräckligt seriöst. Väntar på att vår samarbetspartner SERO lanserar sin klimatkompenseringstjänst, då ska jag köpa den.

Hade lovat mig själv att jag skulle motionera mycket under resan. Någon löpning blev det inte, däremot tog jag morgon- och kvällspromenader. Och det är då det händer, resans höjdpunkt kanske, när man minst anar det. Som på morgonpromenaden.

Går ett par kilometer, där står två barn. På en bänk har de dukat upp till affär. Jag går fram och frågar på svenska vad de har att sälja. De svarar på thailändska och de har mycket goda sorter att sälja. Jag provar alla och väljer en i genomskinlig plastkopp. Perfekt! Frågar vad den kostar. Inget svar, betalar 20 bath. Fortfarande tystnad.

På nästa dags morgonpromenad är de fler. De ropar så till mig och säger att de har en ny sort. Jag går fram, de pratar i mun på varandra. Provsmakar den nya. Perfekt, betalar 20 bath och går. Alla ropar och vinkar.

Nästa morgon är det 20 barn typ. Alla ropar och några möter mig. Alla förklarar tydligt för mig att de fått in en ny sort, snyggt upplagd. Jag går fram till affären, en ny vara i vit plastkopp står där, många barnhänder pekar. Tar upp koppen under total tystnad, inte ett ljud. Bryter en pinne från trädet och provsmakar med den. Perfekt! Betalar mina 20 bath, stort jubel och dans utbryter, alla pratar i mun på varandra. Jag säger hej extra tydligt.

Imorgon tar vi båten till nästa ö. Undrar hur länge de väntar dagen därpå?

/Arne

Med guld tänker jag då inte närmast på en guldkantad tillvaro i traditionell bemärkelse. Jag menar att om man som elanvändare försöker göra av med så lite energi som möjligt samtidigt som man producerar egen el, ja då är man guld värd .

Jag tror att vi alla kan vara överens om att ett hållbart samhälle bygger på samverkan mellan ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Ett exempel på när denna samverkan inte är balans och påverkar vårt sociala välbefinnande negativt, är när elpriserna skjuter i höjden för snabbt. Man hinner inte anpassa sig, vare sig för att hinna skaffa alternativa former för uppvärmning med mera eller ändra livsstil.

På tillgångssidan måste vi öka omvandlingen av förnybar elenergi. Vi måste bli flera som producerar el och vi måste bli effektivare i hur vi använder elen. Det är här som "Elkund Guld" kommer in i bilden. Att som privatkund minska efterfrågan på elmarknaden genom att använda lite energi samtidigt som vi blir bättre på att generera vår egen elenergi, ja då är man guld värd. Att omvandla primärenergin från sol, vind och vatten som dessutom är gratis – det är ultimat!

Jag känner att vi står inför ett paradigmskifte i vår bransch och en ny folkrörelse håller på att växa fram. Den senaste tiden har jag arbetat en del med solel. Solcellsstödet från staten är nödvändigt för att få riktig fart på folkrörelsen. Tyvärr är systemet för att få stöd för krångligt uppbyggt. Det är inte anpassat efter hur man som individ tar köpbeslut eller har förutsättningar till.

Som privatperson ska man vända sig med sin ansökan till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen i sin tur vänder sig till Energimyndigheten som en gång per år fördelar ut de totalt 58,5 miljonerna. Som privatperson återigen, är det inte helt enkelt att ta beslut om man inte vet om man ska betala 84 900 kronor eller 33 960 kronor.

För min personliga del tänker jag bli en Elkund Guld. Jag har ett favoritpaket i Bixias produktutbud för privatkunder. Det är nr 3 som innebär 1,5 kW trefas innehållande nio stycken solceller, tre stycken växelriktare ett trefassystem på 1,5 kW och en årsgenerering på 1800 kWh till en kostnad på 84 900 kr inkl moms. Då ingår installationsmaterial.

Genast räknar folk på pay-offtiden och gör ett snabbt överslag på en avskrivningstid på cirka 40 år (utan stöd). Mitt försvar och det självklara argumentet till varför jag gör en sådan investering är att jag har säkerställt mitt inköpspris i 25 år för de 1800 kWh till ett kilowattpris på 1,90 kr eller 0,75 kr/kWh om jag får stöd. Och, att jag har valt att minska på andra kostnader såsom att köpa en bra men billigare bil. Ett avkall jovisst, men jag har valt ett miljövärde istället för att ha bilen som ett metavärde som innebär att jag räddar mina barnbarn. Den argumentationen brukar funka rätt bra faktiskt!

/Arne

För en tid sedan bloggade jag om att staten har drabbats av någon form av elprishybris och att Maud Olofsson sitter hårt på två stolar när elpriserna rasat i höjden. Min infallsvinkel var först och främst energiskatten, momsen och avkastningen från det statliga Vattenfall, men det finns ytterligare skatteintäkter från elproduktion, nämligen fastighetsskatt på vattenkraft och på kärnkraftsproduktion.

Branschorganisationen Svensk Energi har gjort en genomgång av de statliga intäkterna från elmarknaden och kom fram till att den totala intäkten för staten på årsbasis blev 47 miljarder kronor. Olika skatter och avgifter står för drygt 40 miljarder och avkastningen från Vattenfall blev 6,5 miljarder kronor. Så visst måste man definiera elmarknaden som en kassako för staten.

Att staten behöver intäkter är självklart. Problemet uppstår när skatter och avgifter kommer utöver redan höga råkraftspriser. Vi får totalt ett ohygieniskt högt elpris. Och att vi som kunder på kort tid inte erbjuds någon möjlighet att minska våra kostnader, framförallt dem som har direktelvärme.

Vi som är lite äldre minns ju att det var staten och Vattenfall som tillsammans under lång tid agerade och marknadsförde installation av direktelvärme i våra villor. Detta för att öka efterfrågan på el för att fylla våra nybyggda kärnkraftverk. Detta på ett sätt så att vi som kunder hamnade i ett högt elberoende. Prisökningarna bör därför ha ett lugnare tempo. så att de som har en hög elanvändning ges rimliga möjligheter att investera sig in till andra uppvärmningsformer .

/Arne

Nu är det vår på G och till helgen är det dags för årets första besök i tjäderskogen, platsen är belägen vid ett naturreservat i Vångatrakten. Ett riktigt smultronställe enligt min smak med riktigt gammal skog, sådan med skägglav på ni vet, ett ställe som skapar energi. Jo jag vet… man kan inte enligt energiprincipen skapa energi, men det här stället kan det, jag lovar.

Vidare har jag vårservat cykeln så nu kan träningsperioden börja. Ser fram till att börja cykla och springa orientering. Mitt träningsmål är numer Jukola - kavlen i orientering som går av stapeln i Finland i mitten av juni. Ett riktigt maffigt arrangemang med 18 000 deltagare. Trots en mycket fin vinter har jag åkt väldigt lite skidor. Å andra sidan har jag jobbat med spårhållningen hemma i samhället för att andra kan åka skidor och träna för Vasaloppet och dylikt.

I det samhälle där jag bor har man nyligen dragit fram fjärrvärme och fick nyligen frågan från en yngre familj som har vattenburet system om dem skulle ansluta sig till fjärrvärmenätet. Mitt generella svar är, att om det finns ett fjärrvärmenät i närheten, och man har möjligheten, så ska man tveklöst ansluta sig till fjärrvärmen. De flesta kraftvärmeverk drivs idag på ett mycket effektivt sätt, med låg miljöpåverkan som följd. Hemma där jag bor så är det spillvärme från bruket med i det närmaste 0 i koldioxid avfall (7,2 gr/kWh).

/Arne

Kollade på Sverker Olofssons nya debattprogram i tisdagskväll, gäst var Jan Johansson vd vid SCA och debatten handlade om Sveriges höga elpriser. Jan, som förresten tidigare var vd inom Vattenfalls koncernen, menade att den Svenska elmarknaden har kollapsat, och jag är benägen att hålla med.

Enligt mig så är det inte den avreglerade "fria" elmarknaden som har kollapsat, utan märkligt nog oligopol- och monopolmarknaden alltså producent och nätverksamheten. Elhandelsmarknaden den "fria" marknaden fungerar konkurrensen bra, just nu runt 90 aktörer varav ett 25 tal är riktigt aktiva. Att sedan vår konkurrens baserad på ett högt råkraftspris, höga elskatter, prisområden och därpå moms är inte mycket vi kan göra något åt.

Jag har tidigare i min blogg varit på och hackat på de tre stora producenternas agerande och hävdat att det inte enbart är olyckliga omständigheter att de Svenska kärnkraftverken inte går för fullt under vinterperioden. Detta samtidigt som lönsamheten inom alla de tre stora stuckit i höjden på ett oförsvarbart sätt.

I grunden har Sverige en väl fungerade och avvägd elproduktion med vatten, kärnkraft, vindkraft, kraftvärme kompletterat med en hel del småskaligt producerad el, ändå hamnar vi i denna extremt konstiga situation.

Förklaringen hittar jag dels i att det är för dålig konkurrens i producentledet. Vi kan inte ha tre dominerande företag vars enda intresse är att tjäna pengar på produktionen. Ägandet måste delas med intressenter som har intresse att få lågt elpris. Och dels verkar det som att man drabbats av någon form av kollektiv hybris där man kan agera hur som helst i skydd av den fria marknaden. Det finns ytterligare en spelare som jag räknar i den sist nämnda kategorin, nämligen staten. Ta ettårigt elavtal som exempel och kompletterat med ett nätavtal med 16 A huvudsäkring och en elanvändning på 15000 kWh/år. Det totala snittpriset blir då 135,3 öre/kWh inkluderat skatt och moms. Utav dessa 135,3 öre går 52,1 öre direkt till staten i form av skatt och moms per använd kWh. Lägg därtill att staten får en rejäl utdelning från Vattenfall, där deras resultat hamnade på de helt otroliga 3,8 miljoner per anställd.

Så visst kan man undra om inte Maud Olofsson sitter hårt på dubbla stolar. Det hela känns lite patetiskt när hennes förslag till elanvändare är att isolera mera och att man återigen tittar på den fria marknaden och tillsvidarepriset.

Hemma i Väsentorp hade vi ett original, han hade nog kommenterat ett sådant uttalande som lika starkt som en "vilsen fjärt i en korgmöbel".

/Arne

I lördags morse kollade jag på utomhustermometern, -19 grader. Jag tände i braskaminen, bryggde mig en kopp kaffe, bredde några mackor och satte mig i glasverandan, virade en filt runt mig. Vilken känsla! Tänker att det är så skönt att vara inomhus och slippa att vara ute i kylan.

Det är då de dyker, liksom från ingenstans. Tre ”ungdomar” som letar mat och kanske framförallt vatten. Närmare och närmare kommer de, till slut sätter de nosen mot fönstret, liksom kollar på mig med sina rådjursögon, ber ”Har ni inget att bjuda på?”

Inom vår familj har vi ingen tradition att mata råddjur, de brukar få klara sig själva. De svaga dör och det är bra för att hålla en kraftfull stam så har jag resonerat.

Men besöket i lördags morse har medfört att jag har gjort ett undantag från mitt resonemang, så jag gick ut och högg ned lite albuskar och tog hem, har även ordnat med vatten. Skulle ju vara jobbigt om någon av dem dog på min tomt, tre veckor före vårens ankomst typ.  

 

För en tid sen så berättade Arne om att han och jag testar olika elmätare som mäter elanvändningen i realtid. På en display inomhus kan man alltså se direkt hur mycket energi som går år just nu.
Detta är en mycket smart sak som gör att man blir medveten om sin egen användning på ett helt annat sätt än tidigare, och som även automatiskt gör att man sänker sin förbrukning. För när man ser att mätaren skenar iväg så tar man sig ju en extra funderare på om det verkligen är nödvändigt att torktumla den där tröjan eller vad man nu använder elen till.

Vi har testat två olika varianter och har nu kommit till den tredje. Denna har ett överkomligt pris (899 kr) och framförallt så är den mycket enkel att installera och man får en överskådlig bild av energiförbrukningen.
Jag har mitt elskåp stående i skogen en bit ifrån huset vilket gör att avståendet har varit ett problem för de tidigare mätarna. Denna har en liten antenn som man sätter på elskåpet vilket gör att räckvidden blir betydligt bättre.

Det blir alltså ett högt betyg på denna och den här modellen är den vi hittills känner att vi vill gå vidare med. Kanske kan vi till exempel erbjuda våra kunder dessa mätare till ett förmånligt pris eller något liknande. Detta är ju ett perfekt hjälpmedel för att kunna minska sin elanvändning.
Undrar om det är någon som skulle vara intresserad av en sådan här?

 

Sitter i en fjällstuga och tänker på energianvändning. Morgon och 17 grader kallt utomhus, och rejält kallras över fönstren, som ju ger dålig inomhuskomfort.

Har föresten antagit utmaningen och kört utförsåkning igen efter typ 20 års uppehåll, gick riktigt bra och var riktigt kul. Tekniken kommer snabbt tillbaka, men idag ska jag förkovra mig med en intensivkurs på 90 min.

Sveriges och EU:s energieffektiviserings mål är ju 20 % fram till år 2020, hemma använder vi 15 000 kWh elenergi per år. Målet blir alltså att minska energianvändningen med 3000 kWh på 9 år, 350 kWh per år, bör vara en ganska enkel utmaning egentligen, borde vi alla klara.

Snart är vår nya Energiwebb klar som ska hjälpa till och inspirera till att klara våra gemensamma utmaningar. Nu är det dags för carving-åkning igen funkar ungefär som att åka utför med löparskidor.

I veckan fördelade Energimyndigheten det avsatta Solcellsstödet på 58,5 miljoner bland våra län och anläggningar. En ansenlig summa pengar men ändå räcker det inte för att få fart på den svenska Solels produktionen, framför allt är det för få privatkunder som får del av pengarna.

Enligt min mening så borde summan delas upp i ett företag respektive privatstöd och ökas på med ytterligare 40 miljoner. Orsaken är att det finns så många privatkunder som visar intresse och vill vara med och påverka, men som inte får del av stödet som det nu är uppbyggt. Bara hos oss har vi närmare 200 registrerade kunder som står på intresselistan, men ingen har kommit igång eller fått stöd. En satsning på privatmarknaden tycker jag uppfyller alla punkter i Sveriges energistrategi.

Den svenska energipolitiken bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet inom EU, en strategi som syftar till att förena ekologiskt hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Genom propositionen "en sammanhållen klimat och energipolitik" har ju ett antal energipolitiska mål beslutats som ska vara uppfyllda år 2020.

• 50 % av vår energiomvandling skall vara förnybart baserad
• 10 % förnybar energi inom transportsektorn
• 20 % effektivare energianvändning
• 40 % minskning av utsläppen av klimatgaser för den icke handlande sektorn varav 2/3 inom Sverige

Genom ett riktat stöd till privatmarknaden skulle vi stimulera den "nya" folkrörelsen som jag känner håller på att byggas upp - "Solels produktion för egen användning" .

Att aktivt minska sin egen elanvändning och samtidigt investera i att minska inköpet av elenergi från den externa elproduktionen genom att generera egen elenergi framstår för mig som en topprankad åtgärd.

Sätt fart på den marknaden genom att stimulera den med lite mera pengar, det är med "rätt" tillväxt vi når våra klimatmål.

/Arne

Antalet småhus i Sverige, då även inkluderat småhus på lantbruksfastigheter, uppgick år 2009 till ca 1,8 miljoner. Utav dessa värmdes 27 % med enbart elenergi som värmebärare, näst vanligaste värmekällan var kombinationen biobränsle och elvärme. Oljan som värmekälla minskade mellan 2008 till 2009 med 25 % och ser man på de senaste fyra åren så har minskningen varit 50 %. Man kan också läsa ut ur Energimyndighetens statistik för 2009 att antalet värmepumpar forsätter att öka. För 2009 så använder 40 % av småhusen någon form av värmepump.

Typ 490 000 småhus är alltså helt beroende av elenergi för att värma sina hus, och de senaste årens höga elpriser har tärt hårt på deras hushållsbudget. Läser man tidningsartiklar och olika rapporter så får man lätt uppfattningen att man kan påverka elkostnaden på ett betydande sätt genom att välja elleverantör. Hur är det med den saken egentligen? Hur stor del av det totala elpriset per kWh är direkt påverkbart genom att välja samma avtalsform vid samma tidpunkt bland olika elsäljare?

Om jag gör ett överslag på en elanvändning på 15 000 kWh/år, och då även omvandlar ev. fasta kostnader till ett rörligt kWh-pris, i detta fall valde jag ett 1 årigt elavtal, så blev resultatet för enbart elhandelspriset 115,8 öre/kWh och för elhandels- och nätpris 140,0 öre/Kwh.  Hur stor del av dessa poster kan man då påverka genom att aktivt välja elsäljare på den fria elmarknaden? Utav elhandelspriset kan man påverka c:a 3,5 % och på totala elpriset elhandel- och nätpris 3,0 %, resten av priset är satt på en monopol- och oligopolmarknad plus då naturligtvis energiskatt och moms. Monopoldelen som då är hela nättariffen och oligopolmarknaden som jag då menar är producentdelen med de tre stora jättarna i spetsen.
Läste i en tidningsartikel att under förra året, då vi konsumenter under vinterperioden svettades som mest pga. av höga elpriser, och 50 % av kärnkraften stod still, så ökade Vattenfalls sin vinst med 900 miljoner.

Så summa sumarium blir väl, att visst är elhandelspriset viktigt men valet har inte så stor påverkan som man tror. Så faktorn att värdera efter vad elhandelsbolaget står för och uträttar på miljösidan med mera, är extra viktigt.  

Det duggar tätt nu med artiklar i tidningar och tidskrifter om att, marknadsföringen av den så kallade gröna elen skulle vara en stor bluff. Och vi på Bixia håller med, om man med begreppet "grön el" menar att man blåser bort kolkraft, och därmed förbättrar klimatet, genom att köpa befintlig (redan producerande) förnybar elproduktion. Men om man menar att man bidrar till att bygga ny förnybar elproduktion, så minskar CO2 avfallet förorsakat av elproduktion i det nordiska elsystemet. Sen är frågan om man ska betala extra för det eller ej, för den viktigaste faktorn för att stimulera nybyggnation av förnybar elproduktion är tveklöst elcertifikatsystemet. Undantaget är en del småskalig- och mikroproduktion för dessa anläggningar är ofta regelverket för elcertifikat för krångligt och för dyrbart för att man ska kunna dra nytta av det.

Men en annan reflektion som jag fått är, var står de två stora miljörörelserna i debatten, de är helt tysta? Båda organisationerna har ett stort förtroende bland media tack vare sin oberoende ställning, ändå har man helt okritiskt rekommenderat folk att välja elleverantör efter att man säljer 100% förnybart, vilket är lika med "grön el" och då lika med att den inte medför någon uppföljningsbar klimatnytta. Greenpeace miljömärkning, den så kallade 100 listan som fått väldigt stor genomslagskraft i pressen, är alltså en ranking som baserar sig på en bluff. Och som man måste härleda till kategorin symbolisk miljötaktik.

Men visst jag håller med om, att elenergins värde ligger i hur och var den har omvandlats (ursprungsmärkning), men för att förbättra och minska andelen kolbaserad energiomvandling, så måste vi minska elanvändningen och bygga nya anläggningar för förnybart omvandlad elenergi, stora som små.

/Arne

Tyska miljömyndigheten UBA, lämnade nyligen en rapport angående miljöriskerna med energisparlampan (OBS! ej LED- och halogenlampan). Rapporten fick tyska EU-parlamentariker att reagera så kraftigt att de nu skall försöka få till ett omedelbart förbud mot energisparlampan inom EU och häva förbudet mot glödlampan.  

Miljöskyddsmyndigheten UBA hävdar i rapporten att kvicksilverhalterna som frigörs om en energisparlampa krossas överskrider de tillåtna värdena 20 gånger, riktvärdet är 0,35 mikrogram per kubikmeter. Vicepresidenten i EU parlamentet, Silvana Koch-Mehrin, menar att det inte är rimligt att under täckmantel av att göra miljön en tjänst, förbjuda konsumenternas omtyckta glödlampor och ersätta dem med hälsovådliga produkter.

Och jag håller med, förbjud eländet! Produkter med kvicksilver i skall inte ut på marknaden, de är direkt miljöfarliga, och framför allt vi ska inte tvinga ut dem på marknaden. Enligt teorin, som jag skrev i men blogg ”Sparlampor på gott och ont” för en tid sedan, skall ju alla energisparlampor tas om hand och lagras i ett bergrum utanför Örebro. Men det är ju bara i teorin. Vi vet ju att det inte blir så, inte ens här i Sverige kommer ju alla lampor att tas om hand. Går vi sedan utanför landets gränser så vet vi att det mesta hamnar utanför ett organiserat omhändertagande, ta bara Italien som exempel. Och lampor går oförskylt sönder, rekommendationen då är att rummet skall ventileras i 20 minuter!

Varför reagerar inte Svenska politiker och miljöorganisationer? Det finns dessutom starka dominerande miljöorganisationer som rekommenderar folk att göra en miljöinsats genom att köpa energisparlampor, man kan väl närmast kategorisera detta som en symbolisk miljötaktik som varken gagnar klimatet eller omtanken om människors hälsa.

Min rekommendation är att man i möjligaste mån ska undvika att använda energisparlampor i ett hushåll.

 

Kallt, mycket snö och höga elpriser, en riktig vargavinter. Har under mellandagarna sysselsatt mig en hel del längdskidåkning. Fantastiska förutsättningar 50-60 cm snö där jag bor, men visst, det har varit lite för kallt för att jag ska trivas helt. Vid temperaturer under -10 grader avtar mitt intresse att vara utomhus kraftigt.

På min runda som är 7,8 km lång är jag inte ensam, jag delar spåret med två älgar, som envist håller sig fast runt eller i spåret. När jag kommer åkande tittar de på mig och verkar göra bedömningen att jag ser orkeslös ut och därmed ofarlig, vilket gör att de flyttar på sig några meter och låter mig passera. Förmodligen vill de inte slösa energi på att flytta sig, de gör en avvägning mellan faran och energiåtgången att springa iväg helt enkelt, det är tufft.

Läste att folk generellt sätt har svårt att ta till sig frågan om klimatförändringar och växthuseffekten, framför allt i relation till denna vargavinter som vi just nu upplever, men faktum är att 2010 globalt kommer att vara ett de varmaste åren hittills. Undersökningen jag läst säger också att folk i allmänhet minskar sin elanvändning av ekonomiska skäl och inte av miljöskäl. Ja, det var ändå drygt 30 % som gjorde det av miljöskäl, och då främst kvinnor.

Den 30 % siffran ska vi inom Bixia göra allt för att höja, ser fram till ett spännande och utmanande 2011.

Det är närma nu! Snart ska jag med familjen, inkluderat en skock barnbarn, träffa tomten igen.

Vår tomte bor i Brogetorp närmare bestämt i Väggeberget, där har han hållit till i många år nu. Jag brukar springa på honom ibland när jag är ute och tränar. Han bär alltid gråa kläder och han är kort, kanske 1,30 hög, rör sig skogsvant och han är tyst, säger inte mycket. Han ser egentligen lite vresig ut, men jag vet att han har ett hjärta av guld.

Hört talas om att det finns andra tomtar också. Stora saker i röda kläder, verkar som att de springer omkring och härmar Berguvens parningsläte Hoo Hoo. Ja, undrar om det är riktiga tomtar, kanske är de utklädda? Men vår tomte är riktig och klimatsmart, använder ingen elkraft alls men tycker mycket om gröt.

Jag önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt år. /Arne

Jag och min kollega Fredrik, har bestämt oss för att under en tid testa, och dra erfarenhet av att komplettera huvudmätaren som ju oftast sitter utomhus, med en inomhusenhet. En enhet som man kan placera var som helst i villan. Mätaren visualiserar energianvändningen och har en trådlös förbindelse med huvudmätaren.

Den första, och kanske den viktigaste, erfarenheten som jag vill dela med mig av är att just få energianvändningen visualiserad.
Får man elanvändningen så här lättillgänglig, så att man rentav kan se den när man sitter och läser morgontidningen, så får man en helt annan medvetenhet om hur mycket energi man använder vid olika tillfällen. Det innebär att man blir mer observant på sina olika beteenden och får sig en direkt tankeställare när man ser hur energimätaren springer iväg. Detta har gjort att jag har ändrat mitt beteende hemma, men utan att jag lever särskilt annorlunda eller har fått en sämre inomhuskomfort.

Några exempel:

• Blev övertygad om att vår dator använde en hel del energi, har därför skaffat mig automatisk avstängning.

• Har satt upp styrning på alla små ljuspunkter, så att jag enkelt kan stänga av samtliga.

• Duschar kortare tid. Det kom automatiskt så jag upplever det inte som någon eftergift.

• Eldar mera i vedkamin, ser på elmätaren att det är mycket effekt inkopplad. När jag eldar ser jag tydligt att effektbehovet går ned.

• Hemma har jag vissa ljuspunkter som i princip används hela tiden, typ i hallen, där har jag nu satt dit LED-lampor

Den mätare vi i första steget har provat är av typen ”Efergy”, och köpt hos Clas Ohlson för 599 kr. Omdömet då, ja det blir inget toppbetyg.

- Våra mätare tappar förbindelsen med huvudmätaren så fort det regnar eller snöar. I mitt fall är avståndet till huvudmätaren enbart 5 meter, ändå så fungerar den inte vid regn eller snö. Fredriks mätare sitter i ett elskåp i skogen ca 30 meter från huset och där är det ännu svårare att få kontakt. Mätaren hittar bara signalen på ett visst ställe i huset när det är bra väder.  
- All datainformation är på engelska vilket jag tycker är undermåligt.
- Installationen av mätaren sker med hjälp av strömtransformatorer, vilket oftast kommer att kräva att man  anlitar en elinstallatör för att installera mätaren.

Men att det är en utmärkt hjälp för att öka engagemanget i familjen om och kring elenergi är tveklöst.
Nu går vi vidare i vårt test och provar en annan typ av mätare. Återkommer med vilken mätare det blir och hur den fungerar.

Ta det lugnt i julstressen!

//Arne

Fredriks elmätare sitter i ett elskåp i skogen ca. 30 meter från huset

 

Väderprognosen förutspår kallare väder, elproduktionen berättar om driftproblem. Oskarshamn 3 skall (om det går bra) starta den 20 december och Ringhals 1 den 16 december dessutom står Öresundsverket still mellan den 8 och 23 december.

Dessa faktorer sammantaget ger resultatet att man måste varna för riktigt höga rörliga elpriser den närmaste tiden, med kulmen den 15 december.

Min granne, två hus bort, är finne. Det traditionella meningsutbytet mellan oss, under vintertid, har kretsat kring ishockey (hans favoritämne) och skidor (mitt favorit ämne).  Vi möttes i skidspåret igår kväll, jag förberedde mig för ett upplyftande samtal, vi har ju haft en hel del svenska skidframgångar den senaste tiden.  Men jag hinner inte öppna munnen förens jag hör ” faan måste flytta tillbaka till finland igen, jävla Sverige går inte att bo, jävla dyra elpriser. Ni kan ju inte köra kärnkraftverken, fann finland är det låga elpriser”

Vad svarar man, snälla Finland hjälp oss ur detta el-elände, och regeringen kan ni inte sätta ihop en skrivelse så vi kanske kan hyra in lite kärnkraftstekniker från Finland. För dessa höga elpriser är ett stort samhällsproblem. I princip alla jag pratar om oroas av höga elpriser och som det verkar Sveriges oförmåga att sköta driftsplaneringen av kärnkraftverken.

Hindren för en för en omställning till ett hållbart samhälle är mentala så menade Dag Melander från nätverket Etik och Energi, i sitt föredrag på Energikonferensen i Finspång.

Tänka annorlunda ska föra utvecklingen framåt, vi har aldrig haft så mycket kunskap om hur vi ska göra, men det verkar som att vi har glömt det andra, det mentala. Nyckeln att tänka annorlunda är att inte bara tänka pengar och ekonomiskvinning, utan att istället tänka mer mänskligt, det handlar mer om värdefrågor. Man kan inte lösa morgondagens problem med gårdagens verktyg . Dag’s föredrag gav mig mycket, stämmer med min egen erfarenhet, ta jämförelsen mellan att köpa ett avancerat bubbelbadkar och installera solfångare för att få varmvatten. Avseende solfångaren så tänker vi investering och återbetalningstid medans badkaret mera går på lyxkontot på något vis.

En annan mycket spännande punkt på konferensen var Robert Sundqvist föredrag om just solfångare. De enskilda solfångarnas tid, som fram tills nu täckt ett och annat hus och omvandlat solljus till varmvatten, verkar vara ute. Dagens teknik bygger på att absorbatorn, den del som fångar in solljuset, är inbyggd i en svart låda som man placerar på taket eller på väggen. Den nu aktuella tekniken är den helt integrerad med glaset, vilket skapar helt andra möjligheter att ta till vara (omvandla) energin och använda materialet som en integrerad del i byggnationen, man skapar "aktiva fasader". Vid nybyggnationer måste detta bli perfekt, vi kommer att få se mera glasfasader i framtiden, jag är helt övertygad.

Konferensen anordnades av Leader och organisationen Hela Sverige ska Leva, en konferens som sår frön för omställningsarbetet till ett hållbart liv. Vi, Bixia, sår ju också frön via vår Miljöfond, ett bra exempel på att stimulera engagemang och företagsverksamhet . Utdelningsceremonin ägde rum på Rejmyre Gestgifveri där vi delade ut totalt 250 000 kr till olika objekt. Alltid fascinerande att träffa dessa entreprenörer och få återkopplingen att vårt stöd värderas väldigt högt, även om stödet i den totala kostnadsbilden utgör en mycket liten del i den totala kostnadsbilden. Men just det faktum att bli sedd och uppmärksammad är en viktig stimulans i vardagen.

Från FN;s meteorologiska organisation ( WMO) kom en årsavstämning för 2009, som visar att halten utsläpp av växthusgaser i atmosfären har nu nått sin högsta nivå sedan tiden för industrialiseringen. Och detta till trots att världen har befunnit sig i en kraftig lågkonjunktur.

Uppe på detta kommer en "mustig" debattartikel i SvD, under rubriken "Grön el är bara en stor bluff", artikeln är skriven av professor Runar Brännlund och Jakob Eliasson Villaägarnas Riksförbund. Och jag håller med artikelförfattarna, det leder inte till någon uppföljningsbar klimatförändring, det är exempel på greenwash.

Finns det då inte någon konsumentpåverkans möjlighet? Jo, det finns det och det mest konkreta är att förändra sin egen klimatprofil, det är var och ens ansvar. Ett bra sätt är att minska elanvändningen genom att förändra sitt beteende.

Förra blogginlägget handlade om att jag och en kollega testar energimätare, så här lång kan jag rapportera att det är ett utmärkt sätt att uppmärksamma och ändra på sitt beteende. Att vid köksbordet eller TV-soffan få en uppfattning om hur mycket energi jag använder, ger en aha-upplevelse. Som exempel när man stänger av datorn och ser det konkreta utfallet på mätaren och kommer underfund med, att datorn använder mer energi än tvättmaskin. Jag testar och sätter på ytterbelysningen och märker att den använder en hel del energi. Åtgärd, jag minskar drifttiden och byter alla lampor till LED-lampor, gör om testet och märker att jag använder 95% mindre effekt. Jag har börjat släcka ljuskällor i all högre grad, har helt enkelt blivit mer medveten. Den medvetenheten gör att jag minskar mina energikostnader, har direkt klimatpåverkan, men har samma komfort.

Hur mycket elenergi använder man i hemmet egentligen och vad kostar det? Märker huvudmätaren av om man tänder och släcker lampor? De flesta har väl läst om att all elanvändning har ett CO2 avfall. Men hur stort är det för mitt hushåll?  Misstänker att många har de tankarna, för dom flesta uppfattas nog elkostnaden som opåverkbar, blir opersonligt på något vis.

Ska vi nå de uppsatta, gemensamma målen, att energieffektivisera 20% fram till år 2020 så måste vi som elanvändare ändra vårt beteende bli mer medvetna om vad, och hur mycket el våra prylar använder. Som hjälp till detta börjar det att dyka upp bärbara elmätare som man kopplar in på huvudelmätaren och som sedan trådlöst överför värden till en bärbar mottagare som man kan placera vart som helst inne i hemmet.

Jag och min kollega Fredrik ska testa av två olika typer av mätare som finns ute på marknaden.

Vi har börjat med att installera den billigaste som vi hittat, märket är ”Efergy” och finns hos Clas Ohlson för 599 kr. Man installerar den fördelaktigast vid huvudmätaren eller vid första elcentralen. Installation sker via tre stycken strömtransformatorer som man knäpper över inkommande fasledningar (L1, L2 och L3). För att kunna installera mätaren själv så måste man vara kunnig, annars till kommer kostnaden för elektriker för installationen, som kanske tar typ 30 min.

Mätaren mäter effekt (kW ), energi (kWh), elavfall (CO2) och kostnad (kr) både momentant och historiskt.

Trots att jag betecknar mig som påläst och kunnig när det gäller energi så ger mätaren mig nya impulser som redan medfört att jag börjar bli mer medveten och observant på hur vi använder våra elprylar.
Är redan säker på att detta kommer att medföra att vi kommer att sänka vår elanvändning, ska bli spännande att se hur mycket.

Jag läste den 25 oktober i Norrköpings Tidningar under rubriken Lätt att gå vilse på elmarknaden där man rekommenderade att ha rörligt elpris och att köpa elen från en elsäljare som erbjuder 100 procent förnybar el och därigenom påverka, på ett konkret sätt, till en positiv klimatutveckling.

Man skriver vidare "I ledet till en positiv klimatpåverkan har elproduktionen en stor roll. Som konsument finns det möjlighet att påverka genom att köpa så kallad Grön el" Sedan hänvisar man till Greenpeace rankinglista över gröna elsäljare, det vill säga de som säljer 100 procent förnybar el.

Dessa påståenden kan uppfattas som både konkreta och uppriktiga men dessvärre bidrar påståendena till att röra till det för kunderna.

Jag menar att man måste skilja på vilken handling som leder till konkret klimatpåverkan på kort eller medellång sikt och som är uppföljningsbar, och ställa det i relation till vilken handling som mera är av typen symbolhandling. En symbolhandling, menar jag, är när man ger uttryck för och stödjer utvecklingen mot ett mera klimatriktigt agerande utan direkta krav på uppföljning och mätbarhet.

Bägge alternativen är ett uttryck för att kunden är engagerad och genom sin konsumentpåverkan vill stödja utveckling i riktningen att skapa ett hållbart samhälle.

Ett konkret klimatförbättringsprojekt ska leda till en uppföljningsbar klimatförbättringsåtgärd, oftast räknat i minskat CO2-avfall, på kort eller medellång sikt, vilket innebär cirka tre år framåt i tiden. För att åstadkomma detta finns generellt två huvudalternativ.

• Att minska sin elenergianvändning

• Att bygga ny förnybar elproduktion.

Produkter på marknaden som stöder detta är till exempel vår Miljöfond, som är ett delägarskap i förnybar elproduktion och något som alla våra kunder, oavsett elavtal, är med och bidrar till. Vidare är det klimatkompensering, det vill säga specifika klimatprojekt, delägarskap i vindkraft samt energieffektiviseringsåtgärder exempel på sådana åtgärder. Allt med kravet att det ska vara uppföljningsbart.

Däremot står begreppet Grön el (el producerad av vind, vatten, 100 procent förnybar t etc ) för det vi kallar "bokföringsmässiga transaktioner" och som därför kan hänföras till en klimatnytta, förvisso inom ett acceptabelt tidsintervall men som inte är konkret uppföljningsbart.

Man fördelar bokföringsmässigt den befintliga nordiska produktionskapaciteten både till dem som medvetet valt grön el och till de som inte gjort detta val som får resterande el.

Hänger du med? Det kanske i en första anblick tycks vara hårfin skillnad och båda nivåerna av engagemang syftar ju till något gott. Men i praktiken är det tämligen avgörande för hur utvecklingen går av ett hållbart samhälle. Jag tycker därför att det är viktigt att slå fast skillnaden mellan dessa olika utgångspunkter så att elkunderna är införstådda med distinktionen och inte blir lurade.

Antingen köper man sin el i en produktform som har en symbolisk betydelse för klimatet eller så köper man el i en produktform som har direkt påverkan klimatet. Självklart måste vi elhandlare vara tydliga och transparenta med vår ambitionsnivå.

Sist och slutligen, vill jag också tillägga att även om man köper Grön el, så är ändå det bästa sättet att bidra till ett hållbart samhälla att inte slösa med den i onödan.

Varit och arbetat på Villa Hem Mässan i Göteborg i veckan, mycket besökare som vanligt, den här stan är en fantastisk mässarrangör helt enkelt. Vad fick jag med mig att rapportera från de här dagarna då? Förutom en "tuff" förkylning som fått mig i sängläge några dagar, jo senaste vinterns chockpriser på el, en situation som satt sina spår i den svenska folksjälen vill jag lova, och undra på det. Bovarna är utpekade och klara, "kärnkraftsägarna" Vattenfall, Fortum och Eon som på ett planerat sätt ställt av kraftverken för revision mitt under vintern. Borde vara straffbart sa någon, och trodde inte ett ögonblick på olyckliga omständigheter. Man ska nyttja sin konsumentmakt och köpa från någon annan fortsatte han. Jag var tyst och benägen att hålla med.

Inför vintern prissituation uttryckte man oro, misstänksamheten att senaste vinterns prissituation skall upprepa sig är stor. Verkar som bundet elpris har blivit lösningen för många. Min kommentar att Ringhals återigen går för fullt tog man positivt men med en axelryckning. Man kan inte lita på producenterna, utan det är politikerna som tvingat dem, det är Maud Olofsson och co man ska lita på om resten av reaktorerna startas upp enligt våra mässbesökare i Göteborg.

De tre stora elproducenterna producerar elenergin med hjälp av samtliga energiomvandlingskällor såsom vatten, vind, kraftvärme, kärnkraft och kol (det sist nämnda inte i Sverige), så kallad baskraft. I detta utbud utgör vattenkraften reglerkraft. Det är med vattnetmagasinen man reglerar utbudet av kraft med efterfrågan så att det blir jämvikt (inkl förluster).

För oss elanvändare är det viktigt att de tre stora, framförallt då Vattenfall, tar på sig ett samhällsansvar för att optimera sin produktionsmix för att nå så lågt råkraftspris på el som möjligt, med hänsyn till rimlig intjäningsgrad för företagen. Vem garanterar att de tre stora tar detta ansvar och inte optimerar driften för att vid varje tillfälle minimera risken för oplanerade låga råkraftspriser. Som jag ser det har dessa producenter alla möjligheter att laborera med de olika produktionsslagens drifttider, till exempel genom att ställa av kärnkraft under vintern. Prissättande bli ju då kolkraften från danska, tyska eller polska kolkraftverk, och då oftast med samma ägare som de Svenska större produktionsanläggningarna. Finns det någon nackdel, alternativt fördel, för dessa producenter att agera på detta sätt? Tittar man på deras lönsamhetutveckling så går det inte att spåra någon påverkan orsakad av att hälften av kärnkraften var avställd under senaste vintern.

Det är naturligt att man driver en verksamhet för att uppnå hög och planerad lönsamhet, med en så låg prisrisk som möjligt, som kan vara att undvika situationer där kärnkraften går för fullt och där man samtidigt har fulla vattenmagasin, på grund av mild vinter med mycket snö i norr. Detta skulle exempelvis kunna innebära att man på våren, på grund av fulla vattenmagasin, tvingas köra vattenkraften för fullt, istället för alternativet att spilla vattnet. Vilket sannolikt leder till låga råkraftspriser (rörliga priser) när då priskrysset hamnar i kärnkraftsproduktion, med lägre total intjäningsgrad som följd. I sådant läge tar producenterna risken.

Omvänt då, med samma förutsättningar som ovan, mild vinter med mycket snö i norr och om man kör kärnkraften på halvfart. Trots att det blir mycket vatten i magasinen och man kör vattenkraften för fullt så hamnar priskrysset troligtvis i utländskt kol, en väl planerad total intjäningsgrad som följd.

Men om man med samma förutsättningar får en riktigt lång och kall vinter och efterfrågan ökar, då räcker baskraftsutbudet inte till utan priskrysset hamnar i olje/gas produktionen med riktigt höga elpriser som följd, jämför med senaste vintern. Från producenternas sida fortfarande inga större problem med intjäningsgraden, man har helt enkelt flyttat risken för en kall vinter till slutkunden. Och åstadkommit, som vid senaste vintern, en gigantisk förmögenhets överflyttning från oss konsumenter till producenterna på grund av dålig eller taktisk planering.

Vi har börjat utveckla vår Energiwebb på hemsidan, räknar med att den ska vara klar från och med februari 2011. Utvecklingsarbetet består främst av att vi ska få den mer inspirerande och vägledande. Hur man gör för att skapa ett bra och komfortabelt boende med klimatkloka lösningar och med låga energikostnader. Vi tänker även knyta till oss olika leverantörer av bra produkter/varor för hemmabruk. Dels för att kunna rekommendera direkta lösningar dels för att gemensamt med leverantörerna erbjuda kampanjrabatter. Befinner mig just nu på en sådan rundtur för att kontakta lämpliga leverantörer, och försöka sy ihop olika överenskommelser.
Känns roligt och lite spännande! Hoppas och tror att detta koncept ska uppskattas av er kunder.

Som några av er minns så byte jag ut ett antal vanliga glödlampor till sparlampor 11 W för en tid sedan, nu kan jag rapportera att samtliga har slocknat. Den bästa fick alltså en brinntid på max 3000 timmar. Dåligt resultat med det stämmer med mina tidigare erfarenheter.

Som avslutning kom jag på att vi har inget bra namn på vår Nya Energiwebb, har ni bra förslag så får ni gärna lämna förslag.  

Möter ibland oro hos personer som bor i hus med direktverkande eluppvärmning. Att man känner sig lite som förlorare i dagens elsverige med höga elpriser, i och med att man är helt beroende av el. Jag får ofta frågan om man skall konvertera från direktel till vattenburet system, vilket innebär en stor investering. Alternativet som jag tycker är tilltalande är att jobba med att uppgradera sitt elhus, steg för steg.
Finns i princip tre energislukande verksamhetsområden i ett hus: hushålls el vitvaror osv, tappvarmvatten och uppvärmning.

Hushållsel: uppgradera (vid behov) genom att alltid ha fokus på att köpa energisnåla produkter. Vid köp av vitvaror köp alltid A-märkta produkter, kyl/frys finns ju nu mer även AAA+ märkta produkter.

Tappvarmvatten: här är solvärme ett bra alternativ (ofta måste man byta varmvattensberedaren). Det ger varmvatten hela sommarhalvåret. Här finns även alternativet med vattenmantlade kaminer (ved och pellets) som kopplas till beredaren, ger då även varmvatten under vinterhalvåret

Värme: först gäller det att använda den värmeenergi som har tillfört. Enligt Energimyndigheten läcker värmeenergin ut ur ett hus enligt följande: 35 % genom fönster och dörrar, (tips tygdraperi för dörrar gör susen), 20% genom väggar och 15% vardera genom ventilation och tak. Vanligaste lösningen för värme är nog luft/luft värmepump men jag bedömer att en pelletskammin är en attraktivare lösning (finns skorstenslösa). Bättre att uppgradera med ett kompletterande energislag som exempelvis pellets, för att komma ifrån elenergiberoendet. Funkar ju även bra med vedkamin men det är lite mer jobb med detta alternativ i och med att det kräver mera passning. Och för vedkaminer finns inga skorstenslösa alternativ. Är återhållsam med att rekommendera värmepump pga att man ofta under vinterhalvåret blir helt beroende av el och det är ju vid dessa tidpunkter elen är dyr. Och under dessa tidsperioder så är det viktigt att använda så lite el som möjligt både ur ekonomi- och klimatsynpunkt.

Igår hjälpte jag en vän att installera ett direktverkande elelement i ett duschrum. Hon bor i ett äldre hus på landet, dessutom med äldre, riktigt gamla elelement, som värmekälla.

När man har gamla elelement är det viktigt att ha koll på om termostaterna i elementen fungerar. Om inte kan elkostnaderna sticka i höjden riktigt ordenligt. Ta som exempel ett 1000 W (= 1 kW) element, vid 1 timmes (h) drift av ett sådant element blir elanvändningen 1 kWh. Kostnaden för 1 timmes kontinuerlig drift blir då c:a 1,10 kr (inkl den rörliga elnäts kostnad).  Det värsta som kan hända är om ett elelement på grund av trasig termostat står på kontinuerligt ett helt år, 8600 timmar, vilket skulle gen en driftskostnad för ett 1000w element på 9460 kr.

Med det exemplet vill jag bara vissa på vikten av att sköta och vara observant på att elelementen fungerar som de ska, man tjänar snabbt in ett byte av ett element om termostaten är trasig.

Frågan som alltid kommer när man pratar elelement är direktverkande eller oljefyllda element. Mitt svar blir välj element först efter hög kvalité på termostaten och sedan kan priset få avgöra.     

I lördags var det dax för invigning av Oxelösunds första publika laddstolpe för elfordon, och jag var där. Invigningen ingick som en av programpunkterna i Oxelösund transportdag, sedan var det ju naturligtvis valspurt.

Benita Vikström, Oxelösunds kommun, invigde laddstolpen genom att starta laddandet av en innovation på elfordonsmarknaden, en elcykel. Cykel med en elmotor som hjälp vid uppförsbackar och som farthållare kanske. Ett bra exempel på att elfordonsmarknaden sannolikt kommer att utvecklas för att uppfylla olika nischbehov i vår vardag och inte alltid kommer att se ut som dagens bilar.

Håller ganska regelbundet föredrag på seminarier och för olika intressegrupper om hur elmarknaden fungerar kompletterat med lite elanvändningsråd. I onsdags besökte jag Ljungsbro / Bergs pensionärsförening för ett välbesökt möte.

Vi i branschen brukar ibland säga att el är en ointressant produkt, den syns inte, den luktar inte osv. Men jag undrar om det stämmer, man möts nästan jämt av intresserade och engagerade personer och Ljungsbro var inget undantag, tack för ett bra möte föresten. Känns som vi ska fokusera om vår marknadskommunikation och mer fokusera på att inspirera och rekommendera våra kunder hur man bör använder vår produkt på bästa sätt.

Bomässa i Helsingborg under helgen och Bixia var där, själv jobbade jag i montern under fredag och lördag. Alltid lika spännande att möta folk och prata el faktiskt.

Förutom att ge information, sälja elavtal så skapar dialogen med monterbesökarna en verklighets förankring som är viktig och utvecklande. 
Vad fick jag med mig för tankar hem, jo:

Att Bixia som varumärke är relativt okänt i Helsingborgstrakten

Att den kostsamma elvintern inte är glömd, tas upp gång på gång. Helt klart att den var ekonomiskt svettig för många. Kanske samhällsfarlig till och med, och att det är Vattenfall som får bära skulden.

Att man märker en viss form av uppgivenhet till produkten el, det hjälper inte vad man gör.

Att många använder ”nätet” för att jämföra elsäljare, främst då ”elskling”

Att det var få som pratade ”grön” el.

För mig blir detta en typ av minienkät som skapar en uppfattning om hur vi bör utveckla oss.

Alla minns väl de höga elpriserna i början av året. Priser som främst orsakades av att stora delar av den Svenska kärnkraftsproduktionen var avställd för revision under lång tid. Anmärkningsvärt är att man valde att göra så genomgripande revisioner under den kalla perioden då efterfrågan är som störst. Historiskt har revisionerna gjorts just under sommaren när efterfrågan på elenergi är låg.

De tre stora dominerande elproducenterna som enskilt eller gemensamt äger all Svensk kärnkraftsproduktion menade som försvar att de höga elpriserna orsakades av olyckliga omständigheter och bedyrade att det inte var frågan om taktiskt planerade avställningar. I sommar kan vi dock konstatera att så gott som samtliga Sveriges tio kärnkraftsreaktorer varit i drift och producerat el.

Vad kan vi vänta i höst? Återigen förvarnas vi om att i början av november kommer tre till fyra reaktorer vara avställda för revision. I Nordens största elfabrik Ringhals, som i fulldrift svarar för 20 % av den Svenska elanvändningen, planeras det för revision av två reaktorer.

Anledningen att man återigen lägger revisionsperioden då efterfrågan av elenergi ökar är, enligt de tre stora producenterna, en följd av den senaste vinterns driftproblem då flera rektorer inte kunde startas om efter underhållet. Som förklaring säger man att den senaste revisionsperioden var dåligt planerad och att det även påverkar årets schemaläggning. De bedyrar att det inte finns några fördelar med att bryta det traditionella mönstret och senarelägga revisionsperioden.

”Vi vill inte ha revisioner som går in på vintern. Det är då vi tjänar pengar på vår produktion” säger Göran Larsen kommunikationschef på Ringhals.

Det är möjligt att det inte finns några fördelar med att senarelägga revisionsperioden till vintern, men i ett lönsamhetsperspektiv är det svårt att spåra någon nackdel.

Jag kan lova att för oss elanvändare har den extremt dåliga planeringen märkts och senareläggandet av revisionsperioden är i vart fall för oss konsumenter en stor nackdel. Det är tydligt att det är vi elanvändare som får betala för den dåliga planeringen.

Sverige har enligt min mening, världens sämsta drifttid för kärnkraftsproduktion. Så frågeställningen blir självklar, är det inte en vald taktik att förlägga revisionen under vintern så är den baserad på kompetensbrist inom driftorganisationen.

Med detta som bakgrund finns det all anledning att vara orolig för att vi kan få onödigt höga elpriser även denna vinter. Lägg därtill att vi i slutet av nästa år inför fyra elområden i Sverige. I praktiken fyra områden med fyra olika priser. Beakta dessutom att störst konsumtion sker i södra Sverige och mest produktion, efter Kärnkraften som mest tycks stå avställda, sker i norra Sverige i form av vattenkraft. Elpriset utgörs redan av en rad olika komponenter som är svåra att påverka. Grunden är givetvis tillgång och efterfrågan. Efter politiska styrmedel, skatter, råvarupriser med mera, är det då rimligt att acceptera att bristande kompetens och dålig planering ytterligare spär på elpriserna?